DN-ledare om migrationsdomstolens nej till gymnasielagen - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Afghanerna får betala priset för regeringens misslyckande

DN 20/7 2018. "Gymnasielagen" har underkänts av två migrationsdomstolar. Försöken att ge de unga afghanerna en ny chans har blivit ett fiasko. Nu kastas de åter från hopp till förtvivlan.

VAL 2018

Det som Sverige har utsatt de afghanska asylsökande ungdomarna för är ett slags psykisk tortyr, även om det inte varit avsiktligt. En färsk nyhetsartikel i Aftonbladet (18/7) illustrerar detta.

Den handlar om en ung afghan som uppger att han är homosexuell, vilket i Afghanistan är förbjudet och belagt med dödsstraff. Han kom till Sverige för snart tre år sedan och har varit bosatt i Halland, där han gått på gymnasiet och lärt sig svenska. 

Men han har ett utvisningsbeslut hängande över sig och har placerats på ett förvar i Åstorp i Skåne. I veckan skulle utvisningen verkställas. Det skedde plötsligt, med kort förvarning. Han fördes till Kastrups flygplats och sattes på ett plan. Ett par flyktingaktivister hade dock lyckats boka biljetter till samma flight. De fick andra passagerare att resa sig och stå kvar så att planet inte kunde lyfta. “Verkställigheten” fick avbrytas.

Det är i dess tvära kast, från hopp till förtvivlan, från ångest till förnyat hopp, som den psykiska tortyren ligger. Det är så säkerhetspoliser arbetar i auktoritära stater: de bryter ner sina fångars motståndskraft genom att ömsom hota dem, ömsom ge dem löften, genom att ena stunden använda batongen, nästa bjuda på en cigarett. 

Men det som tusentals unga afghaner mött i Sverige är inte utstuderad och manipulativ ondska. Tvärtom. De har konfronterats med ett välmenande demokratiskt samhälles kollektiva valhänthet. Det är självklart inte på långa vägar lika illa, men det kan vara illa nog.

Väntan. Avslag.  Ny väntan. Förtvivlan. Förnyat hopp. Man kan hävda att så ser villkoren alltid ut för den som söker asyl.  Men villkoren för de unga afghanerna var annorlunda på en avgörande punkt. Som svenska politiker aldrig tröttnar på att framhålla var flyktinghösten 2015 exceptionell i alla avseenden. Det var den också vad gällde den svenska flyktingbyråkratins arbetsbörda och handläggningstider.

Det är mot den bakgrunden "gymnasielagen" måste betraktas. Den har inte sin grund i asylrättsliga principer: den är bara ett erkännande av ett misslyckande, ett misslyckande som det svenska samhället måste hantera.

Nu har “lidbommeriet” gjort comeback i Kanslihuset

Det var väl det Annie Lööf ville förmedla när Centern i våras såg till att lagen gick igenom i riksdagen. ”Det är ett riktigt dåligt förslag, illa framtaget”, sa hon.  Men: “Centerns linje har under många år varit att de unga som var minderåriga när de kom, och som drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider, ska ha en ny chans. Nu är det det här förslaget vi har att ta ställning till och då väljer vi att släppa igenom det.” Inte orimligt. Men nu har också försöket att hantera misslyckandet misslyckats. Och det är regeringen som bär huvudansvaret för detta. 

På 70-talet talade man om “lidbommeri”. Det var det socialdemokratiska statsrådet Carl Lidbom som fick låna sitt namn till fenomenet: en lagstiftning mer präglad av det för stunden politiskt önskvärda än det långsiktigt hållbara. Nu har “lidbommeriet” gjort comeback i Kanslihuset.

Två migrationsdomstolar, i Malmö respektive Stockholm, har därför underkänt ”gymnasielagen”. Migrationsverket har som en konsekvens av detta beslutat att inte tillämpa den.

Det betyder att debatten om afghanerna och “amnestin” nu kommer att förfölja såväl Annie Lööf som Stefan Löfven in i valrörelsen. Illa både för alliansen och de rödgröna. 

Men de verkliga offren för detta juridiskt-politiska fiasko är de unga afghanerna, som på nytt kastas från hopp till förtvivlan.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.