Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-bade-starkt-allemansratt-och-lattare-att-bygga-vid-sjoar/

LEDARE

Ledare: Både stärkt allemansrätt och lättare att bygga vid sjöar

Det är sannolikt en hel del svenskar som vill bo med sådan här utsikt.
Det är sannolikt en hel del svenskar som vill bo med sådan här utsikt. Foto: Anders Good/TT

DN 18/11 2021. Först stred man i förhandlingar, nu strider man om bilden av vad förhandlingarna mynnade ut i. Uppgörelsen om strandskyddet är dock främst en rimlig kompromiss.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det är inte helt lätt att få klarhet i vad uppgörelsen mellan regeringen och Centerpartiet om strandskyddet egentligen innehåller. Från Miljöpartiet hävdas att strandskyddet nu är ”räddat”. Centern påpekar att strandskyddet tvärtom aldrig tidigare inskränkts såhär mycket. Från sidlinjen hojtar Moderaterna om att centerpartisterna blivit blåsta och att de hade kunnat få igenom mycket mer i ett samarbete högerut, som om C:s ovilja att samarbeta med SD handlade om strandnära bebyggelse.

Om man tittar på överenskommelsen i sak i den remiss som skickats till lagrådet hittar man stöd för både C:s och MP:s versioner.

Strandskyddet tas alltså bort helt från sjöar som är mindre än en hektar stora och från vattendrag som är mindre än 2 meter breda. Det här har hånats både på sociala medier som diken och på Svenska Dagbladets ledarsida som ”småvatten”, som bara syns med förstoringsglas.

Utanför storstäderna är det dock inte ovanligt att människor nekats bygglov just för att en bäck rinner över tomten eller för att en tjärn ligger för nära. Att helt ta bort den inskränkningen, som rimligen dessutom saknar betydelse för både djurliv och friluftsaktiviteter, är därför en stor lättnad. Strandskyddet tas också bort på anlagda vattendrag. Hittills har en lantbrukare som grävt en bevattningsdamm eller av omsorg om miljön anlagt våtmark aktivt bestraffats genom nekade framtida bygglov.

Det potentiellt viktigaste är dock att kommuner nu får införa något som kallas strandnära utvecklingsområde, där strandskyddet helt tas bort. Det här får göras där tillgången till obebyggt strandområde i övrigt är stor, där det inte finns särskilt viktiga strandskyddsvärden och där befolkningstätheten är låg. Strandskyddsvärden här syftar dels på djur- och naturvärden, dels på områden med särskild betydelse för friluftsliv.

Det här ökar dramatiskt möjligheten för glesbygdskommuner att ge bygglov vid vatten, både för bostäder och annan verksamhet. Samtidigt värnas allemansrätten i de områden där människor faktiskt vill utnyttja den.

För uppgörelsen innehåller också skärpningar av strandskyddet. Det ska bli svårare att få bygga vid populära kuststräckor och vid vatten där bebyggelsen redan är tät.

Skräckpropagandan i somras, när Vänstern och Miljöpartiet hävdade att ett reformerat strandskydd skulle leda till igenbyggning av Österlens stränder och skyltar om privat mark i hela Stockholms skärgård visade sig alltså som väntat bara vara undergångsfantasier.

För allemansrätten och allas tillgång till den allra vackraste naturen är en svensk tradition som sannerligen är värd att hålla fast vid. Möjligheten att bada från obebyggda klippor och fritt vandra längst naturstränder är del i det som gör Sverige så fantastiskt.

Samtidigt har det varit orimligt att den rättigheten hindrat byggnation också på ställen där allmänheten inte i någon särskilt utsträckning vare sig badar eller vistas.

Den avvägningen i förslaget har dock lett till kritik från höger. I vissa fall har det handlat om rimliga farhågor, om hur stor makt motsträviga länsstyrelser ändå kanske kan få att stoppa nybyggnation.

Men andra klagomål präglas snarast av förakt för den glesbygd högern numera säger sig stå upp för. Frihetsökningen gäller bara ”pölarna i inlandet/.../där ingen vill bo”, skriver exempelvis SvD. Så kan man förstås tänka, om man på storstadsmanér genuint tror att ingen kan vilja bo vid en skogstjärn i Dalarna, Värmland, Jämtland. Det blir dock inte mer sant för det.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt