Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ledare: Demokrati är mer än fluffig värdegrund

Illustration: Magnus Bard

DN 20/6 2018. Vi har länge haft lyxen att behandla demokrati som ett kulturprojekt. Men det är först och främst vårt styrelseskick. Den som tror att värdegrundsarbete räcker som skydd lurar sig själv. 

Ordet demokratisk är kanske det mest utnötta ordet i det svenska språket. Skolan ska vara demokratisk, fotbollsklubben likaså. Det är demokratiska dansgolv, demokratiska teaterföreställningar och demokratiska middagar. Demokratin är vårt stora samhällsprojekt och den ”ska genomsyra all vår verksamhet”, som det brukar heta i styrdokument. 

Regeringen har lagt demokratifrågorna under kulturdepartementet, och i samtal om hur demokratin ska stärkas handlar det ofta om det långsiktiga målet att tillsammans bygga en "demokratisk kultur".

Där kampen för demokrati för större delen av jordens befolkning handlar om att stå upp mot diktatorer och förtryck handlar det för oss i stället om fritidsgårdar och värderingsövningar. Tack och lov för det. 

Där kampen för demokrati för större delen av jordens befolkning handlar om att stå upp mot diktatorer och förtryck handlar det för oss i stället om fritidsgårdar och värderingsövningar.

 Tvärt emot vad vissa verkar tro är demokrati dock inte först och främst ett kulturprojekt utan ett styrelseskick. Vi lurar oss själva om vi tror att arbete med "demokratiska värderingar" är tillräckligt för att skydda det.

De senaste åren har vi alltmer uppmärksammats på de systematiska hoten mot demokratin som samhällssystem. Nazister marscherade i Ludvika på 1 maj, en islamistisk terrorist mördade oskyldiga på Drottninggatan förra våren. Vittnen vågar inte framträda i rättegångar av rädsla för repressalier och när det skjuts på öppen gata i vår tredje största stad har ingen sett något. 

Ett kommunalråd i Skurup avgick 2016 efter att ha fått sin bil satt i brand. En granskning som tidningen Dagens Samhälle gjorde förra året visar att mer än hälften av landets kommunstyrelseordföranden hade blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier under den senaste mandatperioden, och en majoritet upplever att hoten blivit fler de senaste åren. 

När regeringen på tisdagen presenterade åtgärder för att bekämpa hot mot demokratin är det lyckligtvis inga satsningar på fredskörer eller sommarlovsaktiviteter. Det handlar i stället om demokratins hårda kärna. Skyddet för rättssystemet och de demokratiska institutionerna. 

Polisen och Säpos samarbete ska intensifieras och regeringen föreslår en ny brottskategori, blåljussabotage, för att kunna döma den som hindrar eller angriper poliser, brandmän eller ambulanspersonal på utryckning. 

Skyddet i rättssalarna ska stärkas genom skärpta straff för mened och skyddande av brottsling. Dessutom ska säkerhetskontrollerna bli mer omfattande och möjligheten att framträda via videolänk utökas för dem som annars inte vågar vittna.  

Om regeringen får som den vill ska straffen för hot och våld mot tjänsteman höjas och att ge sig på politiker eller deras familjer bli ett särskilt brott som ger hårdare straff.

Förslagen berör många olika delar av det demokratiska systemet, men har det gemensamt att de är inriktade på att stärka skyddet för enskilda personer som förkroppsligar och utövar demokratin och rättsstaten. 

Demokratin som idé kan bli stor och fluffig, men som praktik är den tusentals människor som varje dag går upp, äter frukost, lämnar barnen på dagis och åker till jobbet. För att demokratin ska fortsätta att finnas måste de fortsätta att göra som de brukar. Vi har alltför länge lutat oss på deras goda vilja och pliktkänsla. Nu är det dags att vi tar hoten mot dem på allvar. 

Demokratin är ett system för att fatta beslut och lösa konflikter utan våld. Den dagen personer och grupper ostraffat kan påverka beslut med våld skakar vårt samhälle. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.