Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-28 07:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-den-psykiatriska-varden-for-unga-behovde-starkas-redan-innan-corona/

HÄLSA

Ledare: Den psykiatriska vården för unga behövde stärkas redan innan corona

Psykisk ohälsa står för 40 procent av alla sjukskrivningar och i fjol tog mer än 230 personer under 30 år sitt liv.
Psykisk ohälsa står för 40 procent av alla sjukskrivningar och i fjol tog mer än 230 personer under 30 år sitt liv. Foto: Stina Stjernkvist/TT

DN 18/7 2021. Det har pratats mycket om ungas psykiska ohälsa i spåren av pandemin. Men problemet, att många unga mår dåligt och att långt ifrån alla får den hjälp de behöver, är äldre än så. Det måste regeringen ändra på.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

För många har pandemiåret inneburit ökad oro, minskad möjlighet att umgås med nära och kära och en ordentlig nedgång i antalet roliga aktiviteter. Mer ensamhet och mindre glädje. Mycket tyder på att det kommer få effekter på människors psykiska hälsa.

Barn och unga vuxna är en grupp som tycks ha drabbats särskilt hårt av just detta. En forskningssammanställning gjord av Folkhälsomyndigheten visar på en ökning av symtom på depression, ångest och sömnbesvär bland universitets- och högskolestudenter. Gymnasieelevers psykiska hälsa utvecklades negativt redan före pandemin – en situation som i regel inte förbättras av att en stor del av undervisningen bedrivits på distans det senaste året.

Bris rapporterade tidigare i år om hur pandemin har förstärkt dåligt mående och att samtalen från barn om ångest och nedstämdhet ökat med över 50 procent. Av allt att döma kommer corona att innebära, och har redan inneburit, att trycket på psykiatrin för barn och unga ökar. Men problemet i sig är inte nytt.

2019 konstaterade Socialstyrelsen att den psykiska ohälsan fortsatt öka, i synnerhet bland barn och unga. I samma utvärdering underströks att den psykiatriska vården inte höll likvärdig kvalitet runt om i landet, att det på många håll fanns uppenbara brister och att tillgången på personal inte ökat i samma takt som behovet av vård och behandling.

Psykisk vård har inte fått samma status som fysisk vård. Det måste det bli ändring på. Hjärnan är trots allt en del av kroppen.

Att psykiatrin för unga är underdimensionerad har flera orsaker. En är att benägenheten att söka vård har ökat när stigmat kring psykisk ohälsa har minskat – i stället för att gå hemma och må dåligt i hemlighet söker nu fler hjälp för sina problem. Det är i grunden positivt. Men det har också lett till att fler söker hjälp för lindriga eller måttliga psykiska besvär.

Den kraftigt ökade diagnostiseringen och utredningen för adhd och autism har också spelat in. Dessutom är grav psykiatrisk problematik vanligt förekommande bland flyktingar. Var tredje syrisk flykting visar exempelvis symtom på posttraumatiskt stressyndrom. Det har också skett en långvarig ökning av den psykiska ohälsan, i synnerhet hos unga tjejer.

Detta nygamla problem behöver tas tag i. Det kommer inte att räcka med 100 extra miljoner i höstbudgeten och några pressbilder på politiker med armarna i kors som deklarerar att ”nu satsar vi”. I stället krävs ett större grepp.

Ett problem är bristen på nivåindelning. Många unga får för kvalificerad vård för tidigt när de i själva verket skulle kunna få tillräcklig hjälp av primärvården, vilket skulle frigöra resurser hos specialistpsykiatrin för dem som verkligen behöver det. Långt ifrån alla behöver träffa en specialist. Men det kräver i sin tur utbyggnad och kompetenshöjning hos primärvård, elevhälsa och ungdomsmottagningar.

Det finns också skäl att ifrågasätta om det är nödvändigt att BUP i så hög grad fortsätter diagnostisera elever som har koncentrationssvårigheter. Forskare har varnat för att diagnoser ges för lättvindigt. Det finns exempel på kommuner där 13 procent av pojkarna äter adhd-medicin. Utredningarna ska vara till för barnens, inte skolans, skull och i många fall kan skolan själv utreda vilket behov av hjälp och stöd en elev har. Det skulle göra att BUP kan ägna mer tid åt dem med mer allvarliga problem.

Precis som inom vården i övrigt har dessutom den administrativa bördan ökat utan att administrativ personal anställts i motsvarande takt. Mindre tid till pappersarbete hade gett mer tid för patienter.

Det är dock svårt att komma runt att det också är en fråga om resurser. Psykiatrin kan behöva mer statliga pengar. Kostnaden, förstås i form lidande men också mätt i kronor, riskerar dock bli ännu högre om problemen inte tas på allvar. Psykisk ohälsa ligger i dag bakom 40 procent av alla sjukskrivningar och i fjol tog över 230 personer under 30 år sitt liv.

Psykisk vård har inte fått samma status som fysisk vård. Det måste det bli ändring på. Hjärnan är trots allt en del av kroppen.

Läs fler texter från DN:s ledarredaktion

Ämnen i artikeln

Hälsa
Sjukvård

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt