Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-29 17:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-enhetlig-moms-borde-vara-en-sjalvklarhet/

SVENSK POLITIK

Ledare: Enhetlig moms borde vara en självklarhet

Hundspann är ett miljövänligt transportsätt. Tyvärr har det fyra gånger så hög moms som att åka buss eller taxi.
Hundspann är ett miljövänligt transportsätt. Tyvärr har det fyra gånger så hög moms som att åka buss eller taxi. Foto: Nicklas Thegerström

DN 20/7 2021. Att vi har tre olika momssatser ställer till det för såväl företag som konsumenter. Det skapar onödig administration, orättvisor och märkliga gränsdragningar. I princip alla utredningar som behandlat frågan har föreslagit en enhetlig moms. Politikerna borde lyssna på dem.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

I Sverige är det högre skatt på biljetter till dansbandskonserter än på biljetter till rockkonserter. Skillnaden mellan ”Lotta på Liseberg” och ”Allsång på Skansen” är ännu större – det förra är belagt med sju gånger så hög skatt som det senare.

Vidare är det dubbelt så hög skatt på en tomatplanta i en kruka som på basilika i kruka. Det kan låta tokigt men faktum är att det är precis så systemet med mervärdesskatt, moms, är tänkt att fungera. Det borde det bli ändring på.

Momsen ägnas ofta inte så mycket tankekraft, men den står för en stor del av statens skatteintäkter. 2021 beräknas den dra in ungefär 470 miljarder kronor till statskassan, vilket är nio gånger så mycket som den statliga inkomstskatten.

Som huvudregel betalar vi 25 procent moms på de varor och tjänster vi köper. Viss konsumtion har däremot en lägre skattesats, 6 eller 12 procent, vilket skapar flera problem.

Det första illustrerades i textens inledning. Olika momssatser skapar helt enkelt orättvisor. Dansbandsbranschen blir dubbelt förfördelad jämfört med övriga musik-Sverige. Dels blir biljetterna dyrare vilket ger färre besökare och lägre intäkter. Dels kommer de som ändå gör det att behöva betala ett högre pris för sin hobby. En riktig dubbelstöt mot dansbands-Sverige.

Frågan har utretts många gånger och varje gång har slutsatsen blivit i princip densamma: momsen borde vara enhetlig.

Anledningen är att konserter subventioneras med nedsatt moms medan danstillställningar klassas som nöje och därför har ”vanlig” moms. En konsert med housemusik, där publiken också dansar, räknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen däremot ändå inte som en danstillställning eftersom folk dansar för sig själva och inte med varandra.

Det är förresten också Högsta förvaltningsdomstolen som fastslagit att basilika i kruka är ett livsmedel och inte en krukväxt. Skatteverket har i sin tur konstaterat att det motsatta gäller för tomatplantan.

Förutom orättvisan och det stundtals komiska i dessa gränsdragningar skapar de samhällsekonomiska kostnader. Varje år behöver företag och myndigheter lägga över en miljard kronor på administration kopplat till att det finns tre olika momssatser i stället för en. Dessutom beräknas konsumenternas nytta minska med 11 miljarder årligen genom att vår konsumtion styrs dit där skatten är lägre snarare än vad som ger oss mest nytta.

Enhetlig moms är inget nytt förslag. Frågan har utretts många gånger och varje gång har slutsatsen blivit i princip densamma: momsen borde vara enhetlig. Inför ”Århundradets skattereform”, som genomfördes 1990–1991, konstaterade utredarna att ”en generell mervärdesskatt från samhällsekonomisk synpunkt [är] tämligen självklar”. I arbetet med 1998 års budget lyftes återigen fördelarna med enhetlig moms och 2005 och 2006 kom ytterligare två statliga utredningar som föreslog att momsen skulle göras enhetlig.

Som motargument anförs ofta att det skulle slå hårt mot låginkomsttagare om momsen på livsmedel höjdes. Det stämmer delvis, men om målet är att stödja låginkomsttagare är sänkt matmoms ett dåligt verktyg. När momsen sänks på knäckebröd och falukorv sänks den också på oxfilé och hummer. Riksrevisionen har konstaterat att bara en sjundedel av kostnaden för sänkt matmoms hamnar hos låginkomsttagare. Vill man stödja denna grupp finns mer effektiva sätt.

De som främst brinner för att bevara dagens system är, föga förvånande, de som i dag gynnas av det. De som säljer ost och böcker, de som driver skidliftar och djurparker och de som hyr ut hotellrum och husvagnsplatser. Förlorarna är alla andra.

Om momsen gjordes enhetlig skulle den kunna sänkas till drygt 21 procent för alla branscher. Det skulle minska de märkliga gränsdragningarna, orättvisan i systemet och de administrativa kostnaderna. En reform med betydligt fler vinnare än förlorare.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt