Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 10:16 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-ensamheten-kan-vara-en-fraga-for-politiken/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ensamheten kan vara en fråga för politiken

Illustration: Magnus Bard

DN 12/7 2018. Allt fler svenskar känner sig ensamma. Det är förödande både för den ensamme och för samhället som helhet. Politiken har ett ansvar för att skapa möjligheter för starka och hälsosamma relationer.

Livets förgänglighet. Själens obotliga ensamhet. De existentiella frågorna har följt människan genom seklerna. Men medan andra frågor och behov ofta anses vara en del av politikens ansvarsområde brukar själen och ensamheten hänvisas till den privata sfären.

Den liberala staten ska vara neutral inför olika livsåskådningar. Dess uppgift är inte att förhålla sig till vad som händer efter döden. 

Men det kan, som Jakob Forssmed (KD) framhåller i måndagens DN, finnas anledning att se på just ensamhet på ett annat sätt. 2015 publicerade SCB statistik som visar att 300 000 svenskar träffar en anhörig så sällan som en gång i veckan, eller ännu mer sällan. Ensamheten breder ut sig. Den utgör ett hot mot folkhälsan.

Människan är ett socialt djur. Vi måste samarbeta för vår överlevnad. Filosofen David Hume beskrev redan 1739 hur avgörande vår empatiska förmåga är för både vårt välbefinnande och för vår moraliska utveckling. Känslor smittar av sig. När vi ser en lycklig människa utlöses också i oss något av lycka. Men social isolering, ensamhet, tar bort möjligheten att dela våra känslor med någon.

Det finns här en verklig spänning mellan relationer med starka band och den personliga friheten.

En del av ensamheten kan byggas bort. Stadsplanering påverkar människors sociala relationer. I mindre samhällen med ett tydligt centrum, har forskare sett att människor är mindre ensamma. Där hälsar folk på varandra och det är mer troligt att man också stannar och har ett längre samtal – något som sätter igång produktionen av endorfiner, kroppens eget smärtstillande medel.

Neurologiska undersökningar visar att ensamhet aktiverar samma centrum i hjärnan som fysisk smärta. Det är inte konstigt, eftersom vi är programmerade att samarbeta. Socialneurologer har beskrivit känslan som en varningssignal från hjärnan, att likna vid hunger eller törst. Ensamhetens smärta har uppstått som våra andra smärtor, för att motivera oss till ett beteende som gör det mer troligt att vi överlever. Att komma bort från flocken är livsfarligt. Inte konstigt att isolering har använts som tortyr.

Den subjektiva ensamheten, känslan av att inte ha någon att lita på, en bundsförvant i livet, är särskilt skadlig. Därför är det oroväckande att 17 procent av de svenska männen enligt SCB saknar en nära vän. 

En teori om orsaken är att pojkar inte lär sig att skapa och vårda sociala kontakter på samma sätt som flickor, och därför som vuxna sällan blir huvudansvariga för det sociala livet i en heterosexuell parrelation. Män blir då mer sårbara för ensamheten efter ett uppbrott eller en skilsmässa. 

Inom ensamhetsforskningen har små samhällen där människor känt varandra i generationer studerats för sin förmåga att hålla undan ensamheten. Det idealet står i kontrast till målet med många socialliberala reformer, att göra individen mindre sammantvinnad med familj och samfällighet. Exempelvis har äldre- och barnomsorg varit avgörande för den kvinnliga frigörelsen eftersom det skapat möjlighet för mödrar att ha egna liv vid sidan av familjen. 

Det finns här en verklig spänning mellan relationer med starka band och den personliga friheten, och det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt. En offentligstödd rätt att lämna destruktiva sammanhang man själv inte valt behöver inte utesluta trygghet. Men politiken har samtidigt ett ansvar för att skapa den sociala infrastruktur där starka relationer kan frodas. 

Storbritannien fick i vintras en "ensamhetsminister”. Kanske värt att pröva också hos oss.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.