Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 23:51 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-i-dag-ska-du-rosta-pa-den-svenska-demokratin/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

I dag ska du rösta på den svenska demokratin

Hjalmar Branting på Gustav Adolfs torg juni 1917
Hjalmar Branting på Gustav Adolfs torg juni 1917 Foto: Pressens Bild

DN 9/9 2018. I år det hundra år sedan Sveriges riksdag sa ja till allmän och lika rösträtt. Nu är demokratin  under attack. Använd din rösträtt till att värna den.

VAL 2018

Onsdagen den 18 december 1918 ägnade Dagens Nyheter hela sin förstasida åt en enda nyhet. Det var fullt berättigat.

Huvudrubriken löd: ”Författningsreformen har beslutats – Av första kammaren utan votering”. Det kunde ha stått: Ja till demokratin.

Riksdagens båda kamrar hade på tisdagen röstat igenom allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Det är bara hundra år sedan. Det finns fortfarande svenskar i livet som är födda före rösträttsreformen. Under deras livstid har Sverige utvecklats till ett av världens rikaste, tryggaste och friaste samhällen. Grunden för det imponerande samhällsbygget lades när demokratin efter långvariga strider triumferade en decembertisdag 1918.

I dag går Sverige till val. Till god ledarton på valdagen hör att understryka att vi nu alla är inbjudna till demokratins festdag och att det viktigaste inte är de åsikter som skiljer oss åt utan de demokratiska värderingar som förenar oss. Rösta efter din övertygelse, men framför allt: rösta!

Det gäller fortfarande. När man utnyttjar sin rösträtt bidrar man inte bara till att avgöra vilken riktning samhällsutvecklingen ska ta. Man bidrar också till att vårda det demokratiska ramverk som i Sverige etablerades av arbetar­rörelsen, liberalerna, näringslivet och en motvillig höger.

Demokrati brukar ibland översättas med ”folkstyre”. Det är ett problematiskt ord eftersom det implicerar att ”folket” kan ses som en enda person med en enda vilja som ger sig till känna i det parti eller den politiker som ”vinner” valet. Men så förhåller det sig inte. Ett land som Sverige består av miljontals individer, väldiga arkipelager av grupper och identiteter, oräkneliga skilda intressen. Det finns ingen ”folkvilja”, bara viljor. Det är just därför demokratin är så oöverträffad som samhällsform. Den är en modell för att hantera ofrånkomliga konflikter mellan intressen, ideologier, mellan individen och staten. Inte en modell för att eliminera konflikter till förmån för ”folkgemenskap”.

Hur viktig valdagen än är kan den inte göras synonym med demokratin. Rätten att välja, och framför allt rätten att välja bort, de politiska makthavarna är fundamental i en demokrati. Men det är också insikten att majoriteten aldrig kan tillåtas bli envåldshärskare. En valseger är bara en valseger, varken mer eller mindre, inte något gudagivet mandat att utöva oinskränkt makt. Det är därför respekten för minoriteters intressen och rättigheter, maktut­övning under lagarna (”rule of law”), en fri press, individuella fri- och rättigheter och så vidare är förutsättningar för att ett samhälle ska kunna göra anspråk på att vara demokratiskt. För att tydlig­göra detta brukar begreppet ”demokrati” ofta kompletteras med en bestämning: Den liberala demokratin.

En ”illiberal” demokrati är ingen demokrati alls,

Nu har ett nytt begrepp etablerats i retorik och praktik: ”Illiberal demokrati”. Det är en contradictio in adjecto, en självmotsägelse. En ”illiberal” demokrati är ingen demokrati alls, i bästa fall bara majoritetstyranni. Den bygger på fiktionen att det finns en ”folkvilja” och att denna ”vilja” måste få hundraprocentigt genomslag även om och när den bara kan åberopa sig på en knapp majoritet i ett val. Ibland tycks det räcka det med ett par tiotals procent. Och de som inte röstar i enlighet med ”folkviljan”? De är antingen folk­förrädare eller folkfrämmande element.

Denna idé om en metafysisk legitimitet, rätten att utöva total makt i namn av folket eller klassen eller historien eller rasen eller ödet, upplevde en högkonjunktur på 30-talet. Nu gör sig dessa idéer på nytt påminda i Europa.

I Sverige har vi ett parti på uppåtgående som säger sig vilja ha ”förändring på riktigt”. Överväger man att rösta på Sverigedemokraterna bör man noga tänka över vad som ryms i de tre orden, ”förändring på riktigt”. Man bör sedan fråga sig om man verkligen vill ställa sig bakom ett uppbrott från en samhällsmodell som tjänat Sverige väl ända sedan 1918.

Fotografiet här ovan är taget den 5 juni 1917. På Gustav Adolfs torg i Stockholm försöker en rasande folkmassa ta sig fram till riksdagshuset där rösträttsfrågan debatteras. Socialdemokraternas ”hövding” Hjalmar Branting rycker ut för att lugna demonstranterna.

Branting hade i denna revolutionära och kaotiska tid kunnat välja att i ”folkets” namn göra anspråk på den hela och odelade makten i Sverige. I stället valde han kompromissernas, samförståndets och den liberala demokratins väg. Låt oss detta jubileumsår hedra honom inte bara genom att rösta, utan genom att rösta på den liberala demokratin.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.