Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 22:54 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-namndeman-staller-till-det-i-tingsratten/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Nämndemän ställer till det i tingsrätten

Illustration: Magnus Bard

DN 4/6 2018. Först kom domen från Solna tingsrätt. En kvinna anmäler sin man för misshandel. Men mannen frias, med förklaringen att han är från en ”bra familj till skillnad från henne. Kvinnan kan med sina beskyllningar, resonerar tingsrätten, vilja utnyttja mannens kärlek och ”dumhet” för att få en lägenhet.

Den kanske mest häpnadsväckande formuleringen från domen är den här: ”Det är inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade”.

Förra veckan uppmärksammades en ny dom, den här gången från Malmö tingsrätt. En ung kvinna har anmält sin före detta pojkvän för misshandel, olaga hot och flera fall av våldtäkt. Mannen frias på samtliga åtalspunkter.

I tingsrättens bedömning av kvinnans trovärdighet står det bland annat att: ”Det är mycket svårförståeligt att målsägande, om hon verkligen blev utsatt för våldtäkt” stannade kvar i relationen. Det framgår att det rätta hade varit att polisanmäla och uppsöka vård direkt.

De två friande domarna har mycket gemensamt. I fall som vanligtvis är svårbedömda, där ord ofta står mot ord, finns här ovanligt mycket stödbevisning: trovärdiga vittnen, liksom journalanteckningar och dokumenterade skador.

Kvinnorna verkar ha gjort alla de ”rätt” som brukar läras ut av kvinno­jourer, poliser och jurister – och ändå misstros de. Som domskäl radas det i stället upp gamla fördomar mot våldsutsatta kvinnor: Varför gick hon tillbaka till mannen? Varför anmälde hon inte direkt? Den röda tråden är den seglivade myten om att kvinnor ljuger för att sätta dit män.

Slutsatsen borde vara att det inte bara är en fråga om religion eller kultur, utan om attityder och fördomar som lever kvar.

Domen i Solna väckte ett raseri när det visade sig att en av nämndemännen bakom beslutet var en centerpartist som tidigare har förespråkat sharialagar i Sverige. Men det är svårare att skylla den senare i Malmö på islamistisk radikalisering. Två av de tre nämndemännen är Sverigedemokrater.

Slutsatsen borde vara att det inte bara är en fråga om religion eller kultur, utan om attityder och fördomar som lever kvar. Det blir bättre, hävdar många juridiska experter, och de har rätt. Våra universitet har blivit bättre på att utbilda mer kunniga jurister. Den stereotypa bilden av offer har punkterats av forskning. I dag är landets jurister och domare i högre grad medvetna om att människor som utsätts för våld och övergrepp reagerar på olika, ibland förefallande irrationella, sätt.

Problemet är att det inte alltid är de med mest kunskap som får sista ordet. Det kan i stället tillfalla nämndemännen, de politiska utsedda samhällsmedborgare som saknar juridisk utbildning, men vars röster är i majoritet i tingsrätten. Det var deras utlåtanden som ledde till friande dom i såväl Solna som Malmö. Och i de båda aktuella fallen protesterade respektive jurister högljutt mot domslutet.

Risken med ett sådant upplägg kan knappast bli tydligare än här: Medan nämndemännens bedömning bottnar i generella fördomar, står juristerna för ett mer sakligt resonemang. De frågar: Var hennes berättelse samhängande? I båda fallen: Ja. Verkade hon överdriva, och hade hon något skäl att hitta på? I båda fallen: Nej.

Kritiken mot nämndemannasystemet har framförts länge. Men det är dags att på allvar ta upp diskussionen. Även om intentionerna, om ett rättsväsende med insyn och transparens, är goda är det ett system med allt för stora brister. Dåliga lekmannadomar ändras visserligen ofta i hovrätten, men det är ett högt pris att behöva betala som brottsoffer.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.