Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 22:41 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-politiken-kan-inte-langre-strunta-i-en-stormvind/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Politiken kan inte längre strunta i en stormvind

Foto: CHIP SOMODEVILLA

DN 14/9  2018. I North Carolina fick myndigheterna order om att strunta i vetenskapsmännens varningar. Nu påminner orkanen Florence om riskerna med att inte ta klimathotet på allvar.

VAL 2018

En del luft tycks ha gått ur orkanen Florence under dess färd mot USA:s mellersta Atlantkust. Stormen, som beskrivits som ett ”monster” redo att utdela en Mike Tyson-smocka mot staterna i dess väg, har successivt nedgraderats.

Det skulle inte förvåna om Donald Trump tog åt sig äran för detta. ”Jag och Florence har en speciell relation.”

Om det sistnämnda påståendet verkligen dök upp i en tweet skulle det på sitt sätt vara sant. Trump och extrema väderfenomen har verkligen en speciell relation. Han anstränger sig för att de ska bli fler och ännu mer extrema.

Presidenten tror att klimatförändringarna är ”en bluff”, han har vänt ryggen åt klimatavtalet från Paris och arbetar systematiskt på att destruera de politiska och juridiska skyddsvallarna för miljön. Också på detta område är han en vandal.

Men är inte just orkaner naturliga fenomen? Har de inte alltid dragit fram över de karibiska öarna och amerikanska kustbanden? Jo, extremväder har ”alltid” förekommit. Detsamma gäller klimatförändringar. Kontinenter och hav har under miljoner år bildats, ombildats, försvunnit, med helt nya klimatologiska förhållanden som följd. Det är den stora berättelsen om hur människan blev möjlig. 

Också plötsliga och tillfälliga naturfenomen har haft dramatiska, om än kortvariga, konsekvenser för klimatet. När vulkanen på ön Krakatau i Indonesen fick ett utbrott i maj 1883 sjönk medeltemperaturen på jorden med över en grad under det följande året. 

Men att träd kan falla ”av sig själva” betyder inte att träd inte också kan huggas ner. Och att extrema väderfenomen kan vara ”naturliga” betyder inte att människan inte kan förvärra dem. Ett forskarteam på Stony Brook University har uppskattat att de regnmassor som förväntas falla över North och South Carolina när Florence slår till är mer än 50 procent större än de skulle ha varit utan klimatförändringar.

Det är en politisk dimension av väderleken. Det människan ställt till med har människan också en plikt att ta ansvar för. 

Fönstren spikas igen, invånarna evakueras.

Det finns också andra, mer specifika politiska dimensioner av ett extremt väderfenomen som orkanen Florence. New York Times påminner om att North Carolina 2012 drev igenom en lag som i praktiken förbjöd olika myndigheter att ta hänsyn till vetenskapliga modeller som varnade för stigande havsnivåer. Att exploatera de attraktiva kustlägena prioriterades. Och nu: fönstren spikas igen, invånarna evakueras. 

Ett problem med debatter kring klimatpolitik är att de riskerar att hamna i två ytterlägen. Förnekelse (vi behöver inte göra något) eller apokalyptisk förtvivlan (vi kan ändå inte göra något). Men det finns så mycket som kan sägas (och göras) mellan dessa istäckta poler.

Florence aktualiserar en av dem. Hur hantera hoten mot den expanderande kustnära bebyggelsen och de enorma värden dessa fastigheter utgör? Författaren Jesper Högström berättar i ett DN-reportage om sin barndoms Skanör-Falsterbo, där exklusiva villor riskerar att läggas under vatten.

Kommer Ulf Kristersson att driva klimatfrågorna ända in i kaklet om han blir statsminister? Kanske inte.

I SVT:s vallokalsundersökning, Valu, rankar de moderata väljarna ”miljön” som den minst betydelsefulla av 19 politiska frågor. Och det trots att inte så få borgerliga väljare bor i havsnära, och därmed extra utsatta, områden. Ryktet om att m-väljare gärna sätter egenintresset främst tycks vara överdrivet.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.