Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Rädda ”kuddflickorna” – det är dags för studiero i skolan

Illustration: Magnus Bard

DN 17/9 2018. Tydliga regler och strukturer i skolan ger goda resultat. Det är dags att grundligt utvärdera inkluderingstanken och prioritera studiero, inte minst för ”kuddflickorna”.

En insändare i Upsala Nya Tidning uppmärksammades i sociala medier i veckan. Det var skoldebattören Isak Skogstad som spred den. Rubriken löd: ”Våra lektioner blir förstörda varje dag”.

Signaturen ”En som vill ha förändring” skrev att hon är en elev i årskurs åtta i Uppsala. De blixtbilder hon gav av sina skoldagar är det många som känner igen:

• ”Läraren säger till enskilda elever från min klass varje lektion att vara tysta säkert fyra gånger, men fyra gånger räcker inte. Och till slut ger lärarna upp. Lärarna vill säkert undervisa de som vill lära sig något i stället för att ägna en massa energi åt de som inte är intresserade.”

• ”Det är helt ofattbart att det finns de i min klass som kommer in till lektionen och blir tillsagda att vara tysta direkt. De kan till exempel säga: 'jag tänker inte vara med på den här lektionen för jag hatar svenska'.”

Och så ett typiskt exempel: ”Det finns killar i min klass som nästan aldrig städar efter sig på bildlektionerna, eller inte orkar diska på hemkunskapen. De låter oss tjejer göra det eftersom att de tror att vi inte har något emot det.”

Insändarskribenten sätter fingret på ett fenomen som vi snarast måste förpassa till de historieböcker som tyvärr blir allt mindre lästa i svenska skolan: kuddflickorna. Tendensen att låta flickor ”dämpa” stökiga pojkar, bli klassens obetalda hjälpgummor, offra sina egna studier för att få hyfs på killen i bänken intill som egentligen inte tänker vara med för han hatar svenska.

Som alltid när det gäller skolan finns det flera verkligheter. I många klasser och skolor bedrivs undervisningen föredömligt. Men alltför ofta ser det ut som för signaturen ”En som vill ha förändring”. DN:s serie Fakta i frågan visade nyligen på problemets omfattning. Hela 8 procent av svenska 12–15-åringar samt 9 procent av 16–18-åringarna uppger att de ”sällan” har arbetsro på sina lektioner.

Så kan det inte se ut. Bristande studiero innebär ofta otrygghet och alltid sämre inlärning.

Erfarenheten är att elever från studievana hem kan klara sig genom skolan även om det är stökigt på lektionerna, säger Berlinrektorn. Ja, tänka sig.

På senare tid har invändningar börjat resas mot inkluderingsprincipen, att barn och ungdomar med särskilda behov i möjligaste mån ska gå i vanliga klasser. Det är dags för en ordentlig, förutsättningslös översyn av inkluderingens effekter. Teorin är god, men det kommer för många vittnesmål om hur praktiken gett riktigt dåliga effekter för alla inblandade, såväl lärare som elever.

Tidigare i veckan berättade DN:s Lina Lund om Friedrich-Bergius-skolan i Berlin. Skolan drogs med ett rykte om skolk och stök. Den nye rektorn vände utvecklingen med hjälp av disciplin, tydlighet och strukturer. Liknande berättelser har de senaste åren kommit från bland annat London. Tydliga regler, och konsekvenser för elever som bryter dem, ger goda resultat.

”Erfarenheten är att elever från studievana hem kan klara sig genom skolan även om det är stökigt på lektionerna, medan barn som helt saknar strukturer blir ofta lämnade i sticket”, säger Berlinrektorn Michael Rudolph. Ja, tänka sig. 

Medan det i hans skola råder strikt mobilförbud finns det svenska skoldebattörer som förespråkar att föräldrar polisanmäler rektorer som inför mobilförbud. Brottsrubriceringen skulle vara egenmäktigt förfarande. 

Tyvärr är det just sådana debattörer, med understöd av flummiga skolpolitiker, akademiker och tjänstemän, som förfarit så egenmäktigt med den svenska skolan att den måste lita till flickor som sätter sin egen utbildning på spel för att hålla pojkarna lugna. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.