Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 00:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ledare-svaga-elever-drabbas-nar-lektionstid-anvands-till-ordningsfragor/

LEDARE

Ledare: Svaga elever drabbas när lektionstid används till ordningsfrågor

Illustration: Magnus Bard

Den stora debatten om behovet av mer likvärdighet i den svenska skolan får inte missa den grundläggande faktorn studiero. Allt fler lärare tar undervisningstid till att etablera lugn i klassrummen och otryggheten i skolan ökar.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Skolinspektionen bestämde sig 2010 för att systematiskt följa hur bland annat trygghet och studiero utvecklar sig i skolan. Återkommande sammanställs enkätsvar från lärare, vårdnadshavare och elever i femte och nionde årskurs i grundskolan, samt andra årskursen på gymnasiet.

När enkäterna började skickas ut hade Sverige i flera år haft en intensiv skoldebatt, inte minst om ordningsfrågor och 2012 kom det som kommit att kallas Pisa-chocken. Svensk skola hade tappat mark i jämförelse med omvärlden och valen 2010 och 2014 vägde skolpolitiken tyngst för väljarna av alla politikområden.

Häromveckan publicerade Skolinspektionen rapporten ”Tio år av elevers röster – skolenkäten 2010-2020”.  Samtliga skolor i Sverige medverkar över en tvåårsperiod. Enkäten har gått ut 20 gånger under tioårsperioden och 2,5 miljoner enkätsvar har hanterats. De så kallade hörnstenar som Skolinspektionen vill följa är trygghet, studiero, stimulans och utmaningar, hjälp och stöd, kunskapsbedömning och pedagogiskt arbete.

Elevernas svar är övervägande positiva och lärarnas svar i ännu högre grad så. Mycket är stabilt över tid men för vissa av skolans hörnstenar inger utvecklingen skäl till oro. Skolinspektionen betonar att ”även om elevernas upplevelse av studiero ligger på en relativt hög nivå så är det ändå, antalsmässigt, många elever som inte ges studiero i den omfattning som är önskvärd”.

Den upprätthållna studieron under decenniet visar sig tyvärr komma med ett pris. Skolan betalar med elevernas undervisningstid. Andelen lärare som instämmer i påståendet att en stor del av lektionen går åt för att upprätthålla ordningen i klassen ökade bland grundskolelärarna från 25 procent till 37 procent mellan vårterminerna 2012 och 2020.

”Givet de höga mål vi har för allas rätt till studiero är det bekymmersamt”, skriver Skolinspektionen.

Den upplevda tryggheten har sjunkit under decenniet. Det gäller särskilt årskurs nio där andelen trygga elever fallit från nio av tio till åtta av tio. Andelen otrygga elever har alltså fördubblats.

Sju av tio svarade 2012 att de uppfattar att vuxna reagerar när elever kränks mot sex av tio 2020. 12 procent av eleverna var rädda för någon annan elev 2012, att jämföra med 19 procent 2020. Skillnaderna mellan olika skolor är betydande. Enkäterna ger också impulser till riktade inspektioner mot vissa skolor.

Utfallet är i linje med temaanalysen ”Skolors arbete med trygghet och studiero” från förra året, där Skolinspektionen bland annat konstaterade att skolor som involverar hela organisationen i strukturer och regler samt har en drivande rektor lyckas bättre.

Den upprätthållna studieron under decenniet visar sig tyvärr komma med ett pris.

Vad är det då som i slutändan står på spel i en skola som läcker undervisningstid för att hålla uppe studieron och i vilken otryggheten ökar? Ja, mitt i den här problematiken finns faktiskt en hel del av svaret på den på senare tid så omdebatterade frågan om hur den svenska skolan ska bli mer likvärdig.

Enligt en särskild kartläggning som OECD presenterade häromåret är det inte mindre klasser och inte nödvändigtvis större resurser och mer hjälpmedel som utmärker länder med skolsystem med en hög grad av likvärdighet.

I stället är det ett klimat i klassrummen som främjar inlärning som är viktigast. Trygghet och arbetsro hjälper alla barn men för elever som kommer från studieovana hem är detta särskilt viktigt.

Ämnen i artikeln

Bard
Skolan
Utbildning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt