Lika lön för de som delar lika på arbetet - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Lika lön för de som delar lika på vabbdagarna

Foto: Magnus Bard

I stället för att se löneskillnaden som den huvudsakliga uppgiften att lösa, borde vi se den som symtom på en rad ojämställda förhållanden.

Skillnaderna illustreras med en rulltrappa. Längst upp står en man med struken skjorta och läderportfölj. Längre ner en trött kvinna med intorkat barnkräks på axeln. Frågan är i vilken takt hon närmar sig mannen, och om hon ens har någon chans att komma i kapp.

DN:s ”Fakta i frågan” (10/8) handlar om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Förra året var de 11,3 procent, vilket betyder att kvinnor tjänar 88,7 procent av mäns löner. Det positiva är att skillnaderna fortsätter att minska stadigt över tid. Det frustrerande är att det går fruktansvärt långsamt.

Att kvinnor tjänar mindre än män kan inte bara skyllas på det förtryckande patriarkatet. Det finns en rad, samverkande orsaker till inkomstskillnaderna.

I huvudsak, visar DN:s faktakoll, kan det förklaras med att ”kvinnor och män finns i olika yrken med olika lönelägen”. Det vill säga: I kvinnodominerade branscher, ofta inom offentlig verksamhet, är lönerna lägre än de är i typiskt mansdominerade yrken, ofta inom privat sektor. Kvinnor arbetar i högre utsträckning deltid eller per timme, vilket också påverkar lönen.

De kvinnor som arbetar inom privat sektor gör det ofta under ett tjockt glastak som hindrar dem från att nå de högsta positionerna. I ledningsgrupperna för Sveriges börsnoterade företag är enbart 34 procent kvinnor. I fackföreningstoppen är det ännu värre.

Men nyckeln till jämställda löner ligger inte bara i att turas om med disken. Framför allt handlar det om att hjälpas åt med barnen.

Kvinnor har visserligen slagit sig in på arbetsmarknaden, men de fortsätter att dra det största lasset i hemmet. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är det oavlönade slitet en förklaring till varför kvinnor sjukskrivs oftare än män. Det är ingen slump att den vanligaste orsaken till sjukskrivning för kvinnor är stress. Långa, ofta återkommande sjukskrivningar är inte något lyft för lönekuvertet.

Men nyckeln till jämställda löner ligger inte bara i att turas om med disken. Framför allt handlar det om att hjälpas åt med barnen. Det senaste århundradets kvinnokamp har uteslutande handlat om att frigöra kvinnor från spisen och den cementerade mammarollen: genom utbildning, barnomsorg, föräldraförsäkring och avskaffad sambeskattning. Ändå verkar det sämsta en kvinna kan göra för karriären fortfarande, en bit in på 2000-talet, vara att skaffa barn.

Vissa vill få det till att det skulle handla om diskriminering från arbetsgivarna, när hon sedan får en sämre löneutveckling. Men den främsta anledningen till att gapet uppstår mellan kvinnor och mäns löner efter barnafödande har att göra med vem som sedan tar hand om klimpen. Det är fortfarande kvinnor som vabbar och tar ut majoriteten av alla föräldradagar – och det visar sig på kontot.

I ljuset av det vi vet är ett snabbspår bara ett enkelt och billigt sätt att dra ett streck över problemet utan att behöva ägna orsakerna någon uppmärksamhet.

Ett alternativ vore att göra som Island och lagstifta mot problemen. Från och med årsskiftet måste alla isländska företag med fler än 25 anställda kunna bevisa att de ger samma lön för samma arbete för män och kvinnor. Målet är att ha utplånat lönegapet helt år 2020.

Men i ljuset av det vi vet är ett snabbspår bara ett enkelt och billigt sätt att dra ett streck över problemet utan att behöva ägna orsakerna någon uppmärksamhet. I stället för att se löneskillnaden som den huvudsakliga uppgiften att lösa, borde vi se den som symtom på en rad ojämställda förhållanden.

Vissa frågor bör besvaras av politiken, som hur vi jämnar ut könssegregationen på arbetsmarknaden och får kvinnor bort från deltidsfällan. Andra har vi redan svaren på. Som att det enklaste, snabbaste sättet att jämna ut löneskillnader är att män börjar ta större ansvar för hem och barn.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.