Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-det-ar-inte-meningen-att-julen-ska-vara-harlig/

Ledare

Lisa Magnusson: Det är inte meningen att julen ska vara härlig

Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Släkten accepterar alla sina medlemmar, men sällan förbehållslöst.

Människan sägs vara ett flockdjur, storfamiljen betraktas som det naturliga sammanhanget för henne. Den framhålls som en idyll, och alldeles särskilt ouppnåelig är den förstås i dessa tider där barn lämnar sina föräldrar ensamma kvar i avfolkningsorter och själva förblir singlar långt upp i trettioårsåldern. 

Den kärnfamilj de sedan skapar åt sig exploderar så lätt, allt som finns kvar i denna valfrihetens och de likasinnades era är de band man inte själv kan välja, och därmed inte heller upplösa: släktbanden. Inte undra på att den bullriga störiga storfamiljsjulen blivit högstatus. 

Mor ror inte, och far är inte rar.

Denna den mest exklusiva klubben accepterar en, men sällan förbehållslöst. Och man är heller inte själv alltid särskilt förtjust över att vara medlem i den. Medlem är man likväl. På livstid.

Man må försöka förverkliga sig själv, för vem det nu än är man försöker bli verklig. Men till slut är det jul och då sitter de flesta ändå där, tillsammans, i det sjunkande skepp som är släktfirandet. Men mor ror inte, och far är inte rar. Nej, tvärtom puttrar konflikterna. 

Ändå är det gemensamma firandet är förstås nästan alltid bättre än alternativet – att vara ensam, intalar sig den plågade medan några ovanligt ouppfostrade barn som vagt påminner om henne själv drar förbi hörnet där hon förskansat sig.

Detsamma, fast tvärtom, säger sig den som struntar i julen, liksom den som säger sig strunta i julen, och den som firar en värdig – men också lite sorglig? – ensamjul, med finmat för en, den som träffar några kompisar och gör något annat kul, den som går ut på krogen och blir lite för full: Det är ändå bättre än alternativet – att vara med familjen. 

Alla har de förstås rätt. Men det är nu inte meningen att julen ska vara härlig. Den ska kännas. Jag önskar er därför inte en god jul, men likväl en jul.