Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 10:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-fentanyl-ar-knarkkungarnas-drom/

Ledare

Lisa Magnusson: Fentanyl är knarkkungarnas dröm

Foto: Polisen

Fentanyl borde sakna all lockelse. Ruset är kort och inte särskilt intensivt, återhämtningen brutal, dödsrisken enorm. Ändå har drogen formligen exploderat i USA.

Lisa Magnusson
Rätta artikel

Medellivslängden i USA sjunker för tredje året i rad, och är nu nere på 78,6 år, vilket är bortåt tre år lägre än i jämförbara länder. Till stor del beror det på de allt fler drogöverdoserna. Man kan med rätta tala om en epidemi i landet: överdoser är nu den ledande dödsorsaken bland vuxna upp till 55 år.

Bara i fjol avled 70 000 amerikaner till följd av framför allt fentanyl, vilket är fler än under krigen i Vietnam, Afghanistan och Irak tillsammans. Eller, annorlunda uttryckt, som om befolkningen i hela Eskilstuna med omgivande byar raderades och efterlämnade tomma hus och arbetsplatser, öde skolgårdar och köpcentrum. 

Och då ska man betänka att de här siffrorna bara räknar in regelrätta överdoser, inte den för tidiga död som följer av ett hårt liv.

Vad är det egentligen som pågår? Förklaringen står delvis att finna i vårdslösheten med narkotikaklassade läkemedel. För några år sedan fick USA äntligen överförskrivningen under någorlunda kontroll – men utan att erbjuda några alternativ för dem som redan var fast. De vände sig först till heroinet, sedan till syntetiska opiater, det vill säga fentanyl. Därefter formligen exploderade drogen. Numera dör en amerikan i en opiatöverdos var elfte minut.

Fentanyl är knarkkungarnas dröm. Det går lätt och fort att få fram, till skillnad från opiumplantor kräver det inte sol och en öm vårdande hand. Det är billigt, och potent – 50 gånger starkare än heroin. 

Preparatet är speciellt i det att det egentligen borde sakna all lockelse. Ruset är kortvarigt och inte särskilt intensivt, och återhämtningen brutal: användaren mår mycket dåligt, som av en jobbig influensa kombinerat med panikångest. Substansen är starkt beroendeframkallande. Lägg därtill att risken för överdos är hög.

Ökningen av en sådan djävulsdrog kan närmast betraktas som ett långsamt kollektivt självmord. Fentanyl är lätt att få tag på för den som vill fly världen, fly sitt liv, om än bara för en kort stund, om och om igen tills man gör ett misstag i doseringen eller kroppen inte orkar längre. 

Men det krävs något mer än bara olycka för att verkligen vilja dö, det krävs en känsla av hopplöshet och tillgång till ett vapen. Det krävs att man saknar alternativ. 

Detta är lite hoppingivande, eftersom det innebär att det faktiskt går att påverka omfattningen av överdoser, på mycket konkreta sätt: genom att strypa tillgången till själva mordvapnet, och ge behandling. Men mest är det sorgligt. För all död, särskilt den som sker i förtid, känns meningslös, särskilt när man vet att de döda hade kunnat vara vid liv.