Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-04 23:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-i-vems-tjanst-star-egentligen-tjanstemannen/

Ledare

Lisa Magnusson: I vems tjänst står egentligen tjänstemännen?

Det tar lång tid att handlägga ärenden, och det är bara ett fåtal som det blir något av.
Det tar lång tid att handlägga ärenden, och det är bara ett fåtal som det blir något av. Foto: Thomas Karlsson

Lojaliteten med medborgarna sviktar betänkligt på sina håll.

Tjänstemän har fifflat och tricksat för att medierna inte ska få veta hur utbredd coronasmittan är i Sörmlands äldreomsorg. Det avslöjar nu Eskilstuna-Kuriren (5/5). 

Först noterade tidningen att det var märkligt svårt att få ut dokument från Socialstyrelsen, trots att de inte innehåller några personuppgifter. 

När den väl fick loss papper från ett lokalt möte, hade en person noterat i anteckningarna: ”Det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen.”

Att det offentliga försöker hålla medierna, och därmed medborgarna, utanför är dessvärre ingen ovanlighet. Och det hela går tillbaka till en grundläggande fråga: I vems tjänst står egentligen tjänstemännen? På sina håll tycks det vara mer än lovligt grumligt.

Av studien framkommer dock att deras förtroende för medborgarna är mycket lågt.

Det märks inte minst vad gäller medborgarförslagen, alltså idéer som lokalinvånare lämnar in direkt till kommunfullmäktige. Detta är i praktiken en av få chanser för folk att påverka i sakfrågor, utöver det indirekta inflytandet i att rösta vart fjärde år.

Men i en enkät som P4 gjort framgick nyligen att 99 av de 235 svarande kommunerna har avskaffat den möjligheten helt, 30 av dem bara under de senaste fem åren. Det motiveras med att det tar så lång tid att handlägga ärendena, och att det ändå bara är ett fåtal som det blir något av. Säkert drar funktionen också till sig en icke oansenlig mängd knäppgökar. 

Likväl motiveras medborgarförslagens existens av en viktig demokratisk princip, och det säger därför något när bekvämlighet tillåts väga tyngre.

I en studie med 1.500 svarande visar nu också Örebro universitet på en förfärande brist på lojalitet bland chefer och högre tjänstemän runt om i landets kommuner. 

Det är de som i hög grad sätter tonen på arbetsplatsen, och deras inställning är därför extra viktig. Av studien framkommer dock att deras förtroende för medborgarna är mycket lågt, särskilt i kommuner med knappa resurser. 

Lägg därtill att mindre än 1 procent av de 1.500 cheferna och tjänstemännen svarade att de skulle kunna tänka sig att prata med medierna anonymt om de upptäckte missförhållanden. 

Det är för bedrövligt.

Formellt är tjänstemännens arbetsgivare staten, regionen, kommunen. Arbetsgivaren är emellertid bara en mellanhand för uppdragsgivaren, den verkliga chefen: allmänheten. Det är därifrån pengarna till lönen kommer. 

Det betyder inte att varenda kotte som någonsin kontaktar en tjänsteman automatiskt bör åtlydas. Men ett är viktigt att minnas för dem som arbetar för det offentliga: det här systemet kommer aldrig att vara starkare än sin allra sämsta byråkrat.