Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 03:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-kristina-lugn-var-en-akta-kulturman-fast-kvinna/

Ledare

Lisa Magnusson: Kristina Lugn var en äkta kulturman, fast kvinna

Kristina Lugn, ett välsignat undantag.
Kristina Lugn, ett välsignat undantag. Foto: Beatrice Lundborg/Dagens nyheter

Redan som ung satt hon i tv-programmens soffor och rökte.

Det är nästan bara unga kvinnor som syns i offentligheten, vackra men för säkerhets skull belagda med ett filter som gör dem perfekta. Även när hyllningarna uttryckligen handlar om livserfarenhet och klokhet och styrka illustreras kvinnor lik förbannat av foton från dagar då de ännu inget åstadkommit och inget visste, då deras ansikten är släta och olevda. 

Säkert handlar det om en omedveten artighet, för vi vet ju alla att det som hos män anses ge karaktär och pondus – gråa hår och rynkor – är samma saker som gör kvinnor ointressanta, inte längre värda att bry sig om. Så lär oss patriarkatet. Men vissa undkommer detta öde. Såsom Kristina Lugn.

Hon var det välsignade undantaget till den gamla regeln om att bara fräscha, käcka och ödmjuka kvinnor kan bli riktigt folkkära.

Jag tänker inte försöka sammanfatta henne. Jag vill bara uttrycka en allmän tacksamhet för att hon har funnits. Hon var folkkär, inte på det där frejdiga showartistsättet utan för att hon satte ord på allt den vemodiga svenska själen kände i mötet med verklighetens folkhem. 

Och jag tror också att hon, i all stillhet, gått och lämnat ett avtryck i kvinnokampen. För det porträtt som Matilda Voss Gustavsson tecknade i sitt reportage för några år sedan (DN 6/4 2014) var av en äkta kulturman, fast kvinna. En som inte var varm och tillmötesgående eller ens särskilt trevlig, och som heller inte bad om ursäkt. 

Att döma av videoklippen i SVT:s öppna arkiv tycks hon alltid ha varit sådan. Redan som ung satt hon i tv-programmens soffor och rökte medan olika män ideligen avbröt henne eller demonstrativt kallade henne för fel namn (hej, Bert Karlsson). Hon tycktes inte låta sig bekomma. 

Nej, till och med då tog hon plats – fast på en konstnärs vis, vilket är något annat än att självbelåtet bre ut sig i tv i största allmänhet; hon förhöll sig liksom konsekvensneutralt till sina dåliga sidor. 

Och redan då talade hon extremt långsamt, hon sade i Sveriges Radios söndagsintervju (6/11 2016) att hon försökt lära sig prata fortare, men att det bara inte gick. 

Det var helt enkelt sådan hon var: ohjälpligt sig själv. 

Man kan förstås invända att det strängt taget inte går att vara någon annan än sig själv, men det förväntas av kvinnor att de ändå försöker. Att de tonar ned sig och sin vilja, ler, förställer sig. De ska inte tro att de är någonting, att de har någonting att komma med. Och har de inte själva vett att lägga band på sig, så gör omvärlden det åt dem. 

Det gick inte med Kristina Lugn. Hon var det välsignade undantaget till den gamla regeln om att bara fräscha, käcka och ödmjuka kvinnor kan bli riktigt folkkära. Och i detta var hon en inspiration – denna kedjerökande, understundom rätt otrevliga, ofta briljanta människa.

Ämnen i artikeln

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt