Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-om-skolan-inte-prioriterar-lasning-och-skrivande-kommer-inget-annat-heller-att/

Ledare

Lisa Magnusson: Om skolan inte prioriterar läsning och skrivande kommer inget annat heller att fungera

F-O... F-Å-T-Ö-L-J
F-O... F-Å-T-Ö-L-J Foto: Jessica Gow/ TT

Risken är att problemen till slut blir ett självspelande piano – om det mesta som man läser är felskrivet tillvänjs man och börjar snart själv göra misstag.

Skriftspråket ligger till grund för hela civilisationen. Att kunna läsa och skriva är förutsättningen för att förstå andra och själv göra sig förstådd, och för att tänka självständigt. Ändå har denna så viktiga färdighet kommit att slarvas bort.

Av Statens medieråds årliga mätningar har tidigare framgått att barns läsning stadigt minskar i Sverige. Och nu visar Utbildningsradions dokumentär ”Skrivglappet” även på stora problem vad gäller ungas skrivande.

Det gäller inte alla förstås. Maria Westman, docent i didaktik, framhåller i dokumentären att allt fler ju går ut gymnasiet numera, vilket i sin tur innebär att unga från allt fler bakgrunder är behöriga att söka högre utbildningar.

Men detta i sig viktiga påpekande missar själva huvudpoängen, som är att det inte bara är eleverna som har en skolplikt: Skolan har också en plikt att ge dem nödvändig undervisning – och att inte godkänna någon som inte bör vara godkänd, oavsett bakgrund.

Internet har format en generation till att mestadels läsa kort, skumma, skicka i väg något snabbt meddelande.

69 procent av universitets- och högskolelärarna i Utbildningsradions undersökning anser att studenternas skrivförmåga numera inte motsvarar vad utbildningen kräver. Och 47 procent av de intervjuade cheferna uppger att de har valt bort i övrigt kvalificerade arbetssökande i åldern 18–25 år för att deras skrivförmåga varit för dålig.

Att situationen ser ut som den gör har givetvis många orsaker.

Lärarprogrammet har förlorat sin status, vilket innebär att det är möjligt att komma in även med relativt låga betyg. Hälften av utbildningarna håller dessutom för dålig kvalitet, enligt Universitetskanslersämbetets granskning.

Vidare utgår barnens undervisning till stora delar från ny teknik redan i grundskolan. Och som framgick i en stor studie från London School of Economics häromåret är kunskapsinhämtning svårare när man läser och skriver digitalt, vilket förstås även påverkar skrivinlärningen.

Lägg därtill att internet har format en generation till att mestadels läsa kort, skumma, skicka i väg något snabbt meddelande. Omedelbarheten i sociala medier premierar inte rättstavning.

Risken är förstås att skrivproblemen till slut blir ett självspelande piano – om det mesta man läser är felskrivet tillvänjs man och börjar snart själv göra misstag: Heter det de eller dem i det här sammanhanget? Hur stavar man fåtölj utan autocorrect? Vad betyder spirituell?

Det är lätt att komma med krav på prioriteringar, särskilt om man slipper tala om vad man vill prioritera bort i stället. Men faktum är att läsande och skrivande är grunden för allt annat lärande. Står inte detta överst på dagordningen blir det inte så mycket bevänt med något annat heller.

Ämnen i artikeln

Skolan
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt