Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 03:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-orosanmalningarna-om-barn-som-far-illa-har-varit-rop-efter-rop-ratt-ut-i-tomma-intet/

Ledare

Lisa Magnusson: Orosanmälningarna om barn som far illa har varit rop efter rop rätt ut i tomma intet

Socialtjänsten måste bli bättre på att tillvarata tips om våld mot barn.
Socialtjänsten måste bli bättre på att tillvarata tips om våld mot barn. Foto: Janerik Henriksson/TT

Det är inte bara lagstiftningen det här handlar om, utan också att den upprätthålls i åratal, utan att något görs, trots att den medfört ett så allvarligt systemfel inom socialtjänsten.

Slaskpärmarna på socialtjänsten. Man kan ju tro sig förstå vad som hamnar i dem: tips som inte går att göra något av. Men då tar man fel, det framgår av SVT:s granskning (3/1).

I åratal har nämligen även allvarliga uppgifter om barn som far illa direktarkiverats. Det är alltså inte bara slask som hamnar i slaskpärmarna, utan även upplysningar som verkligen ger fog för farhågor.

Därmed hade det större sammanhanget gått förlorat, och med den insikten om behovet av rejäla insatser.

Och det är mycket material det handlar om – sammanlagt 200.000 orosanmälningar varje år, som sorteras i kronologisk ordning och inte är sökbara på vare sig namn eller personnummer. Så kan människor därför gång på gång slå larm om ett visst barn, utan att något händer.

SVT beskriver exempelvis en pojke som redan som 15-åring orosanmälts till socialtjänsten ett 20-tal gånger. När polisen till slut hörde av sig för att fråga varför inga större åtgärder vidtagits visade det sig att handläggarna bara kände till några få av anmälningarna. Resten hade begravts i slaskpärmarna. Därmed hade det större sammanhanget gått förlorat, och med den insikten om behovet av rejäla insatser.

Det beror på lagstiftningen, sägs det, och regeringen har redan föreslagit en ändring som gör orosanmälningar sökbara. Men det handlar inte bara om juridiken. Det är även ett problem att ett allvarligt systemfel upprätthålls i åratal, utan att något görs. I praktiken har många orosanmälningar blivit till rop efter rop rätt ut i tomma intet.

I alltför många fall blir det till slut försent. Yara var bara åtta år när hennes vårdnadshavare slog ihjäl henne. Och den flicka som kallats Lilla hjärtat hade inte ens hunnit fylla fyra innan hon hittades död hemma. I båda fallen hade omgivningen slagit larm, förgäves.

Det räcker inte att socialtjänsten har rätt att agera. Den måste också klara att ta tillvara den många gånger livsviktiga information som anförtros den.

Ämnen i artikeln

Barn
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt