Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 12:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-pandemins-barn-far-inte-bli-en-forlorad-generation/

HÄLSA

Lisa Magnusson: Pandemins barn får inte bli en förlorad generation

Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske.
Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Knappt någon simundervisning alls har blivit av under det senaste året, bedömer Svenska Livräddningssällskapet. Att planera för hur vi ska överbrygga det kunskapsglappet är bara början.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Vad kunde vi ha gjort annorlunda under pandemin? Det lär bli en fråga för debatt nu framöver, när vi börjar snegla mot det efteråt som kommer allt närmare, snart inom räckhåll. Redan har det hunnit talas om vad mer vi kunde ha gjort för de äldre: mycket! Men vi bör också begrunda vad vi faktiskt hade kunnat göra för de yngres skull – och vad vi kan göra för dem i framtiden.

Skolorna har aldrig stängt helt i Sverige, men i många fall övergått till distansundervisning. Det har kostat på, i synnerhet då för de som är trångbodda och därför inte har någon egen vrå att dra sig undan till för att plugga, de vars föräldrar varken har råd med bra lunch eller kan hjälpa dem med skolarbetet, de som lever under dysfunktionella familjeförhållanden. Men pandemin är jobbig för alla.

I våras, när undantagstillståndet pågått i ett år, kom en rapport från Rädda barnen som visade att många barn och unga känner sig isolerade och deprimerade. Särskilt jobbigt tyckte de det var att också deras fritidsaktiviteter blivit inställda. Föga förvånande, för att den psykiska hälsan går hand i hand med den fysiska är ju klarlagt sedan länge. Och vad hade det inte betytt om det funnits en genomtänkt plan för hur de skulle fortsätta få komma ut och röra på sig?

Vad hade det inte betytt om det funnits en genomtänkt plan för hur de skulle fortsätta få komma ut och röra på sig?

I stället lade många kommuner sten på börda, alldeles i onödan, genom extra nitiska nedstängningar.

Att idrottshallarna bommade igen är en sak. Men i exempelvis Stockholm smälte kommunen även uterinkarnas isar, och meddelade dessutom att den inte heller skulle ploga upp de frusna sjöarna eller staka upp skidspår i friluftsområdena. Detta trots att vi alltså hela tiden vetat att viruset har en mycket begränsad räckvidd utomhus och folk dessutom knappast trängs där.

I mitten av januari ändrade sig kommunen plötsligt, men då var det på många håll för sent för att dra i gång något. Så gick därför ändå en hel vinter till spillo.

Med resten av året har det inte varit mycket bättre. Svenska Livräddningssällskapet bedömer att det knappt har förekommit någon simundervisning alls under pandemin (Ekot 7/4).

De barn och unga som blivit lidande måste vi försöka fånga upp nu när restriktionerna lättar, och utomhusbassängerna öppnar upp igen. För drunkningen sker stilla och tyst, och förloppet är snabbt. Den kan drabba också vana simmare, men särskilt utsatta är förstås de som ännu inte lärt sig. Och att planera för hur det här kunskapsglappet ska kunna överbryggas redan i sommar är bara en början.

Pandemins barn får inte bli en förlorad generation.

Läs fler texter av Lisa Magnusson

Ämnen i artikeln

Hälsa
Barn
Simning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt