Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-skolan-ar-inte-en-marknad-som-alla-andra/

Ledare

Lisa Magnusson: Skolan är inte en marknad som alla andra

Svenska interkulturella skolan. Foto: Magnus Hallgren

Att bedriva skolverksamhet måste ses som ett privilegium – inte en rättighet.

Problem uppstår, det är en ofrånkomlig del av livet. Det viktiga är hur man förhåller sig till dem. Och på den punkten har den svenska skolan uppenbarligen misslyckats. I dagsläget kan vilken klåpare som helst bedriva skolverksamhet. Alla borde kunna vara överens om att det inte är bra. Ändå bagatelliseras och ignoreras detta mycket konkreta problem.

Det sägs ibland, som försvar för den rådande ordningen, att alla verksamheter ju kontrolleras med jämna mellanrum, och att de som inte håller måttet tvingas stänga. Visst. Men det är en klen tröst för alla de elever vars barndom hinner gå förlorad medan skattepengar rinner rätt ned i fickan på folk som i värsta fall är rena fifflare – sorten som inte bara utesluter antiken ur undervisningen utan försummar allt lärande.

Systemet inte bara tillåter skojare, det är som gjort för dem.

Ta Svenska interkulturella skolan, som DN skrev om häromdagen (4/10). 2011 dömdes ägaren för grovt ekobrott efter att i princip ha använt skolan som sin egen plånbok, och belades med näringsförbud. Hovrätten upplöste dock själva näringsförbudet, och hon kunde fortsätta. I sammanlagt två decennier anmäldes skolan gång på gång för att undervisningen var så undermålig och för att eleverna for illa. När Skolinspektionen till sist satte stopp hade bara 30 procent av niorna gymnasiebehörighet.

Svenska interkulturella skolan är ett extremfall. Men det finns många exempel på skolor som missköts – varpå de får de ännu mer pengar, för att förbättra verksamheten: Systemet inte bara tillåter skojare, det är som gjort för dem. Sedan sommaren 2018 har Skolinspektionen stängt sex grundskolor för att barnen inte fått den utbildning de har rätt till. Dessa skolor hade under de fyra föregående åren sammanlagt erhållit 27,5 miljoner extra (DN 24/7). 

Det drabbar givetvis eleverna hårt när en skola stänger. Det rimligaste är därför att göra det svårare att starta sådana här verksamheter från början. Vid årsskiftet kom en ny lag som ålägger Skolinspektionen att göra en baskoll av personer som vill starta en skola. Är de laglydiga? Vilka ekonomiska förutsättningar har de? Ungefär. Dessa granskningar borde vara mer omfattande, och återkommande. Skolinspektionen måste bli mer handlingskraftig.

Det är helt enkelt dags att göra upp med den förvirrade idén om att skolan är en marknad som alla andra. Sanningen är ju att skolan förverkligar den demokratiska statens absolut viktigaste uppdrag. Att driva skola bör därför ses som ett privilegium – inte en rättighet. Den enda verkliga rättigheten här är alla barns rätt till en god och likvärdig utbildning.