Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-solceller-anses-for-fula-men-deprimerande-betongkomplex-gar-tydligen-bra/

Ledare

Lisa Magnusson: Solceller anses för fula, men deprimerande betongkomplex går tydligen bra

Villa med solpaneler. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Jag blir bitter när jag tänker på hur lokala myndigheter ställer sig i vägen för grön energi.

Rätta artikel

Det finns saker som alla är överens om är bra, och ändå omgärdas de av så mycket omständlig byråkrati att de i praktiken omöjliggörs. Det gäller inte minst i klimat- och miljösammanhang, och inte minst solceller. 

Det rör sig om en mycket effektiv sorts grön energi, som sänker elräkningen rejält. En vinst på alla sätt, med andra ord, och efterfrågan är enorm. 

Än har vi bara sett början: Enligt beräkningar har solen potential att stå för 14 procent av Sveriges elförsörjning redan år 2040. Men vägen dit är lång och kantad av snipigt paragrafrytteri.

För visst har solenergi gjorts mer lättillgänglig på sistone, det har staten vänligt sett till. Det krävs exempelvis inte längre något bygglov för att installera paneler med solceller på villataket. Dessutom går det fortfarande att få bidrag, även om det från och med nu i onsdags sänkts. 

Inget av detta spelar dock någon roll så länge stadsbyggnadskontoren anser att solpaneler är så anskrämliga att de svårligen kan platsa i vanliga villaområden.

Jag vill ogärna låta bitter, men bitter är vad jag blir när jag tänker på det motsägelsefulla i att Sverige är ett land där idén om modern arkitektur år efter år förblir brutalfula betongklumpar som ser ut att vara uppförda av Le Corbusiers deprimerade bror, och där ingen någonsin bekymrar sig om huruvida dessa husmonster verkligen harmoniserar med den befintliga omgivningen eller ej.

Om någon däremot till äventyrs får för sig att exempelvis sätta upp solceller på taket hemma? Ja, då blir lokala myndigheter plötsligt väldigt känsliga för vad som passar. 

Det handlar om en ovana vid, och motvilja för, det nya. Trots att detta nya – till skillnad från modernistisk arkitektur – faktiskt är till nytta och glädje.

DN har beskrivit problemet i en serie artiklar nu under våren: hur folk nekas solceller med fantasifulla motiveringar om att dessa ”förvanskar områdets karaktär”, och att förbipasserande kanske skulle missta de svarta panelerna för hål, och så vidare. 

Det handlar om en ovana vid, och motvilja för, det nya. Trots att detta nya – till skillnad från modernistisk arkitektur – faktiskt är till nytta och glädje.

Ibland föreslås det i avslaget att man ska välja paneler i samma färg som taket – bara det att det då blir fråga om en dyr speciallösning som dessutom minskar panelernas effektivitet. Att välja en annan färg skulle allt som allt kosta minst tre gånger så mycket som svarta paneler, och därför görs projektet orealistiskt för många privatpersoner.

Nu ska Ikea börja sälja solceller, vilket är ett fantastiskt bra initiativ. Men vid ett fantastiskt bra initiativ kommer det ju att stanna, om folk inte också faktiskt får sätta upp sina paneler.