Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-24 00:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-sverige-har-gjort-bort-sig-infor-kurderna-vad-galler-is-atervandarna/

Ledare

Lisa Magnusson: Sverige har gjort bort sig inför kurderna vad gäller IS-återvändarna

Sverige har inte tagit rätt på dem som sitter fångna i IS-lägret – men inte heller på dem som återvänder hit.
Sverige har inte tagit rätt på dem som sitter fångna i IS-lägret – men inte heller på dem som återvänder hit. Foto: Maya Alleruzzo/TT

IS-återvändarna, som åsamkat så mycket lidande och död, kan röra sig i samhället utan hinder och njuta av den svenska välfärden och friheten. Detta har kurderna märkt. Och nu litar de inte på oss längre.

Ännu en gång sticker Sverige ut internationellt. Inte för sina välfärdssystem, eller sin coronastrategi, utan för sin oförmåga att straffa till och med de grövsta av brottslingar: medlemmarna i terrorrörelsen IS, som nu sitter fängslade i norra Syrien. Männen befinner sig i ett läger, kvinnorna och barnen i ett annat. Och situationen är ohållbar.

De som stannade så länge hos IS att de till slut hamnade i lägren är också ofta de allra mest radikala.

Länge har kurderna tjatat om att varje land ska ta hem de sina. De har ju inte bett om att få detta på halsen, och de saknar kapacitet för det. Lägren är provisoriska, det råder brist på allt: mat, mediciner, vatten.

Nog kan man kanske tänka att IS-medlemmarna förtjänar en sådan tillvaro, givet den skräck och död som de dragit över världen. Men det sitter alltså även barn där, som ingenting har gjort. Därtill är varje nation skyldig att se efter sina egna medborgare. Det är vi ju annars själva så snara med att påpeka när det gäller utlänningar som begår brott i Sverige.

Men för egen del underlåter vi nu detta.

Vi har inte tagit rätt på dem som sitter fångna – men inte heller på dem som återvänder hit. Och vi ska då vara på det klara med att de som stannade så länge hos IS att de till slut hamnade i lägren också ofta är de allra mest radikala. Runt 150 av dem har tagit sig hem till Sverige, och fler lär det bli. Så sent som i veckan lyckades sju inspärrade svenska IS-kvinnor rymma i samband med en fångtransport i lägret al-Hol (TV4 Nyheterna 14/10).

Av återvändarna har en del visserligen dömts till fängelse – men då gäller det brott, ofta grova sådana, som begåtts här efter hemkomsten (Sydsvenskan 25/6). Ytterligare andra hamnar som bäst under övervakning. Men i övrigt: intet. De, som åsamkat så mycket lidande och död, kan röra sig i samhället utan hinder och njuta av den svenska välfärden och friheten.

Detta har kurderna märkt. Och därför har de ändrat sig. De vill inte längre att vi tar över våra svenska medborgare. I stället vill de nu att de fångna ska ställas inför rätta och dömas för sina gärningar på plats.

Det är anmärkningsvärt hur kurderna, som själva har så ont om resurser, hela tiden axlar det ansvar som den rika västvärlden smiter undan. Det var de som stred mot IS vid fronten, utan att ha något för det – USA svek dem snart. Det var sedan de som upprättade fånglägren, och drev dem. Och nu ser det alltså ut som att det är de som ska behöva lagföra IS-svenskarna.

En bekväm lösning för de enskilda svenska politikerna, som därmed slipper den här besvärliga frågan förstås. Men genom vår handfallenhet förbrukar vi samtidigt – med all rätt – vårt förtroende. Vackert är det inte.

Ämnen i artikeln

Terrorism
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt