Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-01-29 19:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/livsfarliga-logner-om-corona-fran-tyrannerna-i-iran/

LEDARE

Ledare: Livsfarliga lögner om corona från tyrannerna i Iran

Utrikesminister Mohammed Javad Zarif på regeringsmöte.
Foto: AFP

DN 15/3 2020. Den iranska förtryckarregimen försökte låtsas som om coronasmittan inte fanns. Det fick förödande konsekvenser.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Begravningsplatsen Behesht-e Masoumeh utanför shiiternas heliga stad Qom började utökas kraftigt när det nya coronaviruset tog Iran i sitt grepp. Området med massgravar är lika stort som en fotbollsplan och syns tydligt på satellitbilder, rapporterar Washington Post.

Men ingen, sannolikt inte heller regimen, vet hur många som har dött av covid-19. Vad som däremot är känt är att de styrande ayatollorna har ljugit och mörkat ända sedan första dagen.

DN:s Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson ger i lördagens DN en skakande beskrivning av virusutbrottet i Iran. För teokratins toppskikt var den egna makten långt viktigare än att hantera krisen och skydda landets befolkning.

Dessutom vore det på sin plats om ayatollorna först frigav politiska fångar och utländsk gisslan.

Det riggade parlamentsvalet i februari fick inte störas, i stället manades folket att trängas i röstningslokalerna. Och det dröjde länge innan fredagsbönen och andra religiösa ceremonier omgärdades av restriktioner. Pilgrimerna fortsatte att färdas till och från Qom, där coronasmittan tycks ha startat.

På fredagen var hälsoministeriets officiella siffror 514 döda och 11.364 smittade. Verkligheten är, enligt alla bedömare, mångdubbelt grymmare.

För två veckor sedan hävdade prästerskapet fortfarande att allt var under kontroll. Men när den biträdande hälsoministern framträdde på en presskonferens med hosta och feberfrossa började allvaret uppdagas. Eftersom de styrande själva drabbades i stor skala gick saken inte att hemlighålla. En vicepresident och ett par dussin parlamentsledamöter har smittats, liksom minst två nära rådgivare till den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei.

Underrapporteringen har fortsatt. Sjukhusen har beordrats att hålla tyst och uppge felaktiga dödsorsaker. Instinkten att dölja ledde under ett par kritiska veckor till hopplöst bristfälliga motåtgärder. Eftersom regimens trovärdighet redan var obefintlig blev de inte heller senare effektiva.

I januari sköt militären av misstag ned ett ukrainskt passagerarplan utanför Teheran. 176 människor omkom, inklusive 82 iranier. Alla ansvariga ljög och vägrade erkänna vad som hänt.

Under hösten slogs stora protester mot en chockhöjning av bensinpriset brutalt ned av Revolutionsgardet. Flera hundra demonstranter dödades, men regimen vill inte redovisa hur många.

Det oljepriskrig som startade förra helgen var ett nytt bakslag för den religiösa diktaturen. Följderna förvärras ytterligare av de ekonomiska sanktioner som Donald Trump införde när han drog USA ut ur det internationella kärnteknikavtalet.

Iran begär nu att få låna 5 miljarder dollar av IMF för att bekämpa verkningarna av coronautbrottet. Bistånd behövs med all säkerhet. Men ayatollornas egen skuld i den snabba spridningen måste samtidigt understrykas. Dessutom vore det på sin plats om de först frigav politiska fångar och utländsk gisslan.

70.000 fängslade ska nu tillfälligt släppas, men inga regimkritiker. Sedan 2016 sitter till exempel den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali inspärrad, på grund av uppenbart fabricerade anklagelser om spioneri. Han har dömts till döden, men borde omedelbart tillåtas lämna landet.

Den religiösa gräddan i Iran har avslöjat sig som både hänsynslös och oduglig. ”Det handlar lika mycket om inkompetens som om någon uttänkt strategi”, säger Rouzbeh Parsi vid Utrikespolitiska institutet i DN-artikeln. För härdade iranier är det knappast någon överraskning, men likväl både skandalöst och livsfarligt.

Ämnen i artikeln

Iran

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt