Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lofven-moter-putins-dova-oron/

Ledare

Löfven talar för Putins döva öron

Foto: Natalia Kolesnikova/AFP

DN 9/4 2019. Stefan Löfven hälsar på hos Vladimir Putin. Statsministern möter ett auktoritärt Ryssland med vacklande ekonomi.

Rätta artikel

Det är inte upplagt för björnkramar när statsminister Stefan Löfven träffar president Vladimir Putin i S:t Petersburg på tisdagen. De båda har aldrig setts på tu man hand förut, och det är ingen slump. Ryssland har blivit ett permanent orosmoment i vår del av världen och är orsaken till Sveriges försämrade säkerhetspolitiska läge.

Kriget mot Georgien kom först, men det var Putins annektering av Krim för fem år sedan och det följande militära överfallet på Ukraina som tvingade fram en omvärdering av situationen i Östersjöregionen och hela Europa. Kreml drog upp nya gränser med våld och bröt på så sätt mot den ordning som gällt sedan andra världskriget. EU och USA införde ekonomiska sanktioner som det inte finns något skäl att lyfta så länge beteendet är detsamma.

Kränkningar av svenskt luftrum och andra ryska provokationer lugnar inte känslorna. Att Löfven möter Putin är inget konstigt. Däremot ska ingen ha några förväntningar om resultat.

Att de utländska investeringarna rasar beror också på avsaknaden av en rättsstat.

Det gäller även svenska företag. Rysslands ekonomi är fortsatt svag efter ett par år av djup kris. Att de utländska investeringarna rasar beror också på avsaknaden av en rättsstat.

Tillväxten har varit dålig ända sedan Putin återtog presidentposten 2012. Reallönerna har sjunkit med 13 procent sedan dess. Ekonomin är fortfarande extremt beroende av olje- och gasexporten och lider av kollapsen för världsmarknadspriserna 2014. Regeringen har försökt kompensera statsbudgeten genom att höja pensionsåldern och momsen. Följden har blivit kraftigt sjunkande förtroendesiffror för presidenten. Men han är inte intresserad av ekonomiska reformer utan av att behålla kontrollen.

För företagare är klimatet riskabelt. Flera tusen ryska affärsmän har hamnat bakom lås och bom, ofta på grund av konkurrenters intriger. Där har den statliga säkerhetstjänsten ständigt ett finger med i spelet. Fängslanden och domar är beställningsverk.

Den amerikanske riskkapitalisten Michael Calvey sitter inburad sedan i februari på grund av en dispyt med en rysk magnat. Det ger ingen vidare reklam för andra potentiella investerare.

Gemene man drabbas också av den allestädes närvarande korruptionen och myndigheternas godtycke. Yttrandefriheten är kraftigt beskuren, oberoende organisationer och oppositionella trakasseras.

Redan i början av sitt maktinnehav såg Putin till att ta över televisionen, som länge var befolkningens huvudsakliga nyhetskälla. Internet har ställt till det, särskilt som allt fler ryssar hämtar alltmer av sin information där. Det försöker Kreml lösa genom att inskränka friheten även på nätet och i sociala medier. ”Respektlöshet” mot staten är numera straffbar.

Putin dominerar Ryssland med sitt auktoritära system. Han måste samtidigt hålla andra maktcentrum på gott humör, det må vara stenrika oligarker eller statliga toppbyråkrater. Häktningen av den förre ministern Michail Abyzov, en av premiärminister Dmitrij Medvedevs skyddslingar, kan vara ett tecken på maktapparatens interna strider. Alternativt månar presidenten om att inte låta någon känna sig säker.

USA har hållit garden uppe mot Ryssland, trots president Trumps uppskattning av kollega Putin. EU:s sanktioner består, även om en del medlemsländer knorrar. Det är viktigt att västfronten förblir intakt.

Idealiskt vore förstås om Löfven kunde övertyga Putin om att bättra sig, men det är inte särskilt troligt. Det mesta går åt fel håll i Ryssland. Därför har de för tillfället inte mycket vettigt att tala om.