Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Lösning, inte låsning

Foto: Magnus Bard

DN 11/11 2017. Förslaget om etableringsanställningar för att ge jobb till nyanlända är inte perfekt. Men det ser ut som det bästa hittills.

Plötsligt ser det en aning ljusare ut i en av samtidens stora ödesfrågor: Hur ska nyanlända komma in på arbetsmarknaden?

Problemet har ältats alldeles för länge. Låsningarna har varit destruktiva. Det främsta hindret har varit fackens och vänsterns hårdnackade ovilja att acceptera ett enkelt faktum: Det är mycket svårt för en nyanländ utan utbildning och med dåliga språkkunskaper att konkurrera om samma jobb, och med samma lön, som människor födda i Sverige och med minst tolv års skolutbildning.

Det gick så långt att de som föreslog lägre löner för nyanlända anklagades för "rastänkande" och apartheid. Varje möjlighet för en arbetsgivare att anställa en behövande till en lägre lönekostnad skulle enligt detta tänkesätt obönhörligt pressa ner lönerna för hela branscher.

Så sent som för en månad sedan visade statsminister Stefan Löfven att han var fånge i samma tankefigur. I SVT:s partiledardebatt sa han att 20 procent av alla löntagare skulle få sänkt lön med alliansens förslag om lägre löner för svåranställda. "Så fungerar arbetsmarknaden!" 

Det var dock ett påstående med svagt stöd i forskningen, enligt SVT:s faktakoll

Under tiden har tonen mjuknat från LO:s sida. Tidigt i våras öppnade ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson för de så kallade utbildningsjobben, där människor långt från arbetsmarknaden skulle jobba för lägre lön och samtidigt utbilda sig med studiemedel.

På fredagen berättade så Ekot att fack och arbetsgivare nu börjat enas om en modell för ”lägre löner”, nämligen så kallade etableringsanställningar.

Förslaget riktar sig till nyanlända, unga under 25 som varit arbetslösa mer än sex månader samt de över 25 som varit långtidsarbetslösa i över ett år.

De ska enligt TT:s uppgifter få en lön motsvarande minimilönen för respektive bransch, i snitt 19 000 kronor. Arbetsgivarna ska betala 8 000 kronor av lönen och staten resten.

Låsningen kring enkla jobb och lägre löner har varit förödande. Så mycket prestige och så många gamla surdegar har legat i vägen.

En stor fördel med det nu framförhandlade förslaget är enkelheten. Tidigare idéer, som alliansens inträdesjobb och LO:s utbildningsjobb, har varit krångligare inte minst för arbetsgivaren. 

På arbetsgivarsidan har man redan gett tummen upp – ”ett besked vi efterfrågat under en längre tid och välkomnar”, skriver Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande. Regeringen är via arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) också nöjd hittills. Men bland LO-förbunden väntar en remissrunda och viss övertalning av motsträviga förbund. Ännu är ingenting helt klart. 

Det finns dock goda skäl att vara försiktigt optimistisk. Det kanske viktigaste är att parterna och regeringen är överens om att något måste göras och om huvuddragen i detta. Vi kan inte ha en situation där nyanlända fastnar i bidragsberoende och sysslolöshet. Att inte kunna, inte få göra rätt för sig är nedbrytande för människors psyke.

Låsningen kring enkla jobb och lägre löner har varit förödande. Så mycket prestige och så många gamla surdegar har legat i vägen innan den trögflytande arbetarrörelsen äntligen började förstå att dessa krävande tider kräver okonventionella lösningar.

Det var 2012 som Fredrik Reinfeldt fällde sin replik: "Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet." Detta kallades av Aftonbladets ledarsida för "ett mycket farligt sätt att argumentera och dessutom inte särskilt hederligt". Kritiken mot Reinfeldt kom från alla håll.

I dag är det inte det minsta kontroversiellt att tala om det stora och farliga gapet mellan etablerade svenskar och mer eller mindre nyanlända, mellan dem med komplett skolgång och dem som bara fått några års rudimentär utbildning. Det är både naturligt och nödvändigt.

Fackföreningsrörelsen är värd respekt för att den vågade lämna de inkörda spåren där alla tankar på lägre löner för nyanlända var tabu och ett frapperande hot mot all den välfärd vi byggt upp sedan Branting. 

Kanske vågar vi också hoppas på en modernare och mer flexibel syn på så kallade enkla jobb? Det skulle göra vägen in på arbetsmarknaden kortare för dem med de allra lägsta kvalifikationerna. Grundinställningen måste väl ändå vara att det är bättre att ha ett enkelt, riktigt jobb än inget alls?

Något helt perfekt system för integration på arbetsmarknaden kommer aldrig att gå att hitta. Men vi måste inse att alternativet inte är perfektion. Det är att dagens situation fortsätter och förvärras. 

Det skulle innebära fortsatt katastrofalt låg sysselsättning för dem som står längst från arbetsmarknaden och ökande klyftor mellan dem som har – utbildning, jobb, kontakter, språkkunskaper – och dem som saknar.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.