Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/martin-liby-troein-dags-att-rusta-upp-rattsstaten-pa-samma-satt-som-forsvaret/

Ledare

Martin Liby Troein: Dags att rusta upp rättsstaten på samma sätt som försvaret

Skenet bedrar: det är fullt på Norrtäljeanstalten. Foto: Jessica Gow/TT

Ett sämre säkerhetsläge innebär att vi måste lägga en större del av vårt välstånd på försvaret. Ökad gängkriminalitet kräver motsvarande satsning på rättsstaten.

De svenska fängelserna är knökfulla. På fyra högsäkerhetsanstalter finns fler interner är platser. Även i häktena är det trångt, rapporterar DN.

Samtidigt finns en bred politisk enighet om att gängbrottsligheten och skjutningarna kräver ett effektivare polisarbete och hårdare straff. Fler ska sättas bakom lås och bom – och stanna där längre. Det innebär att trycket på häkten och fängelser ökar. 

KD, SD och L föreslår att vi ska hyra platser av våra grannländer. Det kanske löser kriminalvårdens begränsningar av utrymme, men knappat de i budgeten. Norrmän och danskar lär inte upplåta några platser åt svenska fångar gratis. 

Det akuta problemet här handlar visserligen om platsbrist – men det underliggande om att de resurser vi lägger på rättsväsendets olika delar är för små i förhållande till hur stort problemet med brottsligheten just nu är. 

Våldsdåden och i synnerhet skjutningarna har stigit kraftigt de senaste åren. Det betyder att kapaciteten i hela rättskedjan också måste öka.

Gängkriminaliteten har stärkt sitt grepp om delar av det svenska samhället. Våldsdåden och i synnerhet skjutningarna har stigit kraftigt de senaste åren. 

Det betyder att kapaciteten i hela rättskedjan också måste öka. Med andra ord, det krävs mer resurser till polis, åklagar- och domstolsväsende och till kriminalvården. 

Här finns en parallell till försvaret. De senaste tio åren har säkerhetsläget kraftigt försämrats. Därför behöver Sverige en högre militär förmåga. I praktiken handlar det om att under en period skjuta till successivt större resurser. Genom försvarsberedningen har partierna också, över de traditionella blockgränserna, enats om en samsyn kring de hot vi möter, de behov vi har och, därmed, att öka den del av vårt välstånd som vi spenderar på försvaret, från ungefär 1 till 1,5 procent av bnp. 

Det vore välgörande med en liknande uppslutning bakom en upprustning av rättsstaten.