Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 05:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/martin-liby-troein-den-tyska-valrorelsen-visar-att-det-inte-ar-sa-farligt-med-en-storkoalition/

LEDARE

Martin Liby Troein: Den tyska valrörelsen visar att det inte är så farligt med en storkoalition

Angela Merkel (CDU) med vicekanslern Olaf Scholz (SPD) i bakgrunden. Kanske kniper han toppjobbet i höst.
Angela Merkel (CDU) med vicekanslern Olaf Scholz (SPD) i bakgrunden. Kanske kniper han toppjobbet i höst. Foto: Jens Meyer/AP

Det brukar heta att S och M inte kan styra ihop eftersom storkoalitioner gynnar ytterkanterna och omöjliggör regeringsskiften. Men stämmer det verkligen?

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Rena rama berg-och-dalbanan. Så kan den tyska valrörelsen sammanfattas så här långt.

I början av året gled Angela Merkels kristdemokratiska CDU fram högt över alla andra. Runt 35 procent av väljarna skulle rösta på partiet enligt de flesta mätningarna. Bara 20 procent ville ha tvåan, det socialdemokratiska SPD.

Under våren gick det sedan snabbt utför för kristdemokraterna – efter bråk inom CDU och med systerpartiet CSU om vem som skulle efterträda den avgående Merkel som kanslerkandidat, samt en hop pandemirelaterade skandaler.

I stället tog De gröna fart. Någon gång kring senvåren var plötsligt miljöpartisten Annalena Baerbock favorit till att bli Tysklands nästa regeringschef.

Nog finns det skäl att fråga sig om en svensk storkoalition verkligen vore så farlig som det påstås så fort det kommer på tal.

Men efter att även hon stått för en rad klavertramp vände också den gröna kurvan neråt. I stället har SPD skjutit i väg mot skyn. Enligt de senaste opinionsmätningarna är socialdemokraterna helt plötsligt största parti. Samtidigt klättrar liberala FDP också stadigt uppåt. En stor del av mandatperioden har de harvat kring 5-procentsspärren. Nu närmar de sig 15 procent i mätningarna.

De enda som väljarna inte har sneglat på är de gamla öststatskommunisterna i Die Linke och högerextremistiska AFD. En gång i tiden nådde Die Linke över 10 procent i opinionen, nu ligger de på 6–7 procent. AFD har i sin tur sjunkit tillbaka från toppnoteringar på 15 procent till 11–12.

Detta alltså efter nästan ett decennium av storkoalitioner mellan CDU och SPD.

Det brukar heta att sådana bara gynnar ytterkanterna. Men i den mån väljarna har straffat kristdemokrater och socialdemokrater så har de hittills gjort det genom att stödja andra partier som är fast förankrade i den breda mitten.

Storkoalitioner är dessutom demokratiskt förkastliga, eftersom de omöjliggör regeringsskiften, brukar det hävdas. Men sannolikheten är hög att tyskarna får en ny regering efter valet i höst. Kanske kommer socialdemokraten Olaf Scholz att leda en koalition med miljöpartister och liberaler.

Givet volatiliteten är det för tidigt att dra några slutsatser om vad resultatet blir. Men nog finns det skäl att fråga sig om en svensk storkoalition verkligen vore så farlig som det påstås så fort det kommer på tal.

Låt säga att S och M gjorde upp för att krossa gängkriminaliteten, rusta välfärden, reformera arbets- och bostadsmarknaderna och investera i klimatomställningen. Är det helt självklart att väljarna skulle straffa dem med att springa till V och SD? Är det oundvikligen så att endast det parti som fick statsministerposten i första skedet skulle kunna gynnas?

Möjligheten finns att det skulle bli en kittlande resa. Men inte av det skräckinjagande slaget.

Ämnen i artikeln

Tyskland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt