Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-21 00:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/martin-liby-troein-joe-biden-vill-gora-om-usas-ekonomi-i-grunden-forhoppningsvis-lyckas-han/

LEDARE

Martin Liby Troein: Joe Biden vill göra om USA:s ekonomi i grunden – förhoppningsvis lyckas han reformera den till det bättre

Joe Biden.
Joe Biden. Foto: Mandel Ngan/AFP

Idéerna bakom Joe Bidens ekonomiska program är inte så nya som de låter. Bäst vore om de inte drivs till sin spets.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Vad är Bidenomics? Med andra ord vad är syftet med de satsningar på tusentals miljarder dollar på alltifrån järnvägar och bredband till förskolor och forskning som USA:s president Joe Biden presenterat under våren?

Den profilerade Financial Times-skribenten Martin Sandbu konstaterade häromveckan att det inte i första hand handlar om stimulanser, att få hjulen att snurra som före pandemin. I stället är syftet att göra om den amerikanska ekonomin i grunden. Utgångspunkten är att satsningar på infrastruktur, utbildning och välfärd har positiva bieffekter som ger upphov till produktivitetsvinster.

En helt ny typ av ”supply-side economics”, hävdar Sandbu att det är.

Det är alltså inte efterfrågan som ska ges en skjuts, utan utbudet som ska stärkas. Men till skillnad från den gamla (ny)liberala varianten som söker åstadkomma detta genom lägre skatter och avregleringar – för att locka ut fler på arbetsmarknaden samt dem med pengar till att investera – är det en större stat som gäller.

Just för att fokus ligger på utbudssidan är inflationsvarningarna överdrivna, menar Sandbu. En produktivitetschock pressar ju priserna.

Han har en del poänger. För det första är det nog så här resonemangen ser ut i Bidens team – bland många av stödtrupperna gör de definitivt det. För det andra kan, till exempel, satsningar på utbildning ge en mer kvalificerad arbetskraft och öka produktiviteten i ekonomin. Däremot handlar det inte om särskilt nya idéer.

För egen del kan jag inte låta bli att tänka på en artikel som jag stötte på i en kurs i Latinamerikastudier för ett antal år sedan. Den handlade om debatten mellan ekonomer om orsaken till regionens ihärdiga inflation under 1960- och 70-talet.

”Monetaristerna” hävdade att problemet bottnade i för stora statliga utgifter och budgetunderskott, finansierade av sedelpressen. ”Strukturalisterna” pekade i stället på flaskhalsar på utbudssidan, som staten kunde knäcka genom satsningar på framför allt infrastruktur. Budgetunderskotten spelade ingen roll om man genom dessa lyckades öka produktiviteten.

Monetaristerna fick rätt den gången. Först efter att regeringarna ställt statsfinanserna i ordning fick länderna bukt med inflationen och kunde skapa förutsättningar för stabil tillväxt.

Om målet är en positiv utbudschock så är en bra början stå emot de protektionistiska impulser som finns i delar av det egna partiet.

Det betyder inte att idén om att statliga investeringar kan höja produktiviteten är galen. Det är värt att notera att parallellt med de latinamerikanska ländernas misslyckanden tog de asiatiska tigrarna – Sydkorea, Taiwan och sedermera Kina – jättelika språng. Stora satsningar på infrastruktur och utbildning, som just knäckte flaskhalsar på utbudssidan, var en viktig del av policymixen där.

Föräldraförsäkringen och den utbyggda förskolan här i Sverige utgör för övrigt gamla exempel på Sandbus ”nya” supply-side economics, som bidragit till ett högre arbetskraftsutbud och tillväxt.

Vilka är då förutsättningarna för att Biden ska lyckas med sitt projekt?

Om målet är en positiv utbudschock så är en bra början stå emot de protektionistiska impulser som finns i delar av det egna partiet: Välkomna arbetskraftsinvandrare, i synnerhet välkvalificerade sådana; låta amerikanska företag köpa de bästa insatsdelar, produkter och tjänster som världsmarknaden har att erbjuda, inte tvinga dem att ”Buy American”.

Vad gäller själva reformpaketet så karakteriseras satsningarna, utöver storleken, av två saker: Att de är tillfälliga och ofinansierade. Ska presidenten lyckas krävs ändring på båda punkterna. Förlängs de inte så förvandlas Bidenomics i praktiken till de temporära stimulanser det alltså inte skulle vara. Permanentas de utan att de svällande underskotten täpps till väntar sannolikt antingen ihärdig inflation eller skarpa räntehöjningar.

Det hela är lättare sagt än gjort. Om två år är det inte säkert att Joe Bidens parti kontrollerar kongressen. Inte ens när Demokraterna nu gör det är det lätt att få igenom allt som behövs.

Vad bör man då hoppas på? Dels att Biden avstår från nya hinder för migration och handel. Dels att inte alla men väl en del av satsningarna – inte minst när det gäller barnomsorg, som stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden – verkligen blir permanenta, och att finansiering skakas fram.

Den amerikanska ekonomin görs i så fall inte om i grunden. Men den reformeras till det bättre.

Ämnen i artikeln

Joe Biden
USA

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt