Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-26 07:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/martin-liby-troein-vad-hander-om-rantehojningarna-utloser-en-ny-eurokris/

LEDARE

Martin Liby Troein: Vad händer om räntehöjningarna utlöser en ny eurokris?

Bild 1 av 2 ECB:s chef Christine Lagarde har inget enkelt jobb.
Foto: John Thys
Bild 2 av 2 Fed-chefen Jerome Powell.
Foto: OLIVIER DOULIERY

Inflationen är den högsta på 30 år – i Sverige och resten av västvärlden. Frågan har hittills varit om centralbankerna kan ordna en mjuklandning.

Den bör kompletteras: Kan de åtminstone undvika en kraschlandning?

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Texten har uppdaterats kl 20:50 15/6 2022

Går det att först stänga världsekonomin och sedan sätta i gång den igen utan att skapa obalanser som är omöjliga att hantera? Det var frågan våren 2020 när pandemin slog till.

Kanske, var svaret förra hösten. Kanske inte, om man på det lägger ett krig i Europa, ser det ut att vara nu.

Inflationen är 7,2 procent i Sverige, den högsta på 30 år. I USA, Storbritannien och eurozonen är den över 8.

Centralbankerna höjer räntorna. Först ut och aggressivast är amerikanska Fed – som på onsdagen lade till ytterligare 0,75 procentenheter – men också svenska Riksbanken har hakat på.

Europeiska centralbanken (ECB) har tvekat in i det längsta. Man är orolig för länderna i Sydeuropa. Klarar de högre lånekostnader? Också marknaden har sina tvivel – ränteskillnaden på tyska och italienska statsskuldspapper stiger.

Europeiska centralbanken (ECB) har tvekat in i det längsta. Man är orolig för länderna i Sydeuropa. Klarar de högre lånekostnader?

Knäckfrågan har hittills varit om centralbankerna kan orkestrera en ”mjuklandning”: med hjälp av räntehöjningar dämpa efterfrågan tillräckligt för att få bukt med inflationen utan att driva fram en recession och stigande arbetslöshet.

Den bör kompletteras: Kan de åtminstone undvika en kraschlandning – att räntehöjningarna utlöser en skuldkris i någon viktig del av världsekonomin?

Det är inte bara sydeuropeiska stater som är hårt belånade. Världsbanken har också varnat för situationen i stora utvecklingsländer.

Oavsett om landningen blir mjuk, obekväm eller slutar i en krasch är en sak säker: På kort sikt blir vi fattigare. Det är en oundviklig konsekvens av att priser och räntor stiger.

För svensk del finns en liten tröst. En låg statsskuld ger relativt goda förutsättningar för att hantera även de jobbigare scenarierna (inklusive problem för högt belånade svenska hushåll).

Hur vi har skapat den fina statsfinansiella sitsen är något för partierna att begrunda när de trixar sig fram till en vårbudget.

Uppdatering: Texten har uppdaterats med den amerikanska centralbankens senaste räntehöjning.

Ämnen i artikeln

Inflationen
Räntan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt