Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-24 13:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/mattias-svensson-att-listas-som-utsatt-omrade-ska-vara-en-signal-om-att-hjalpen-ar-pa-vag/

Ledare

Mattias Svensson: Att listas som utsatt område ska vara en signal om att hjälpen är på väg

Bilbränder är inte lika hett som för några år sedan. Foto: Thomas Karlsson

Polisens kartläggning av områden där hot, våld och grov brottslighet fått fäste är en bra början. Men det viktiga är insatserna som följer, inte kartläggningen.

I Sverige är vi bra på kartläggningar. Myndighetsrapporter är fulla av ambitioner att skapa kunskapsunderlag, höja kompetensnivån och samverka. Alltför ofta är det ett sätt att via byråkrati skapa intryck av faktisk verksamhet.

Kartläggningen av utsatta områden, som nu för tredje gången utförts av polisens nationella operativa avdelning (Noa), får inte stanna vid detta. Kommuner med områden på listan behöver veta att det betyder att kavalleriet kommer – att polis och andra berörda myndigheter nu tänker göra vad som krävs för att upprätthålla lag och ordning också här. Då minskar också stigmat över att listas som utsatt, som en del kommuner klagat på.

Där är vi inte ännu. Mellan 2015 och 2017 ökade antalet särskilt utsatta områden från 15 till 23 och utsatta områden totalt från 53 till 60. Nu tycks ökningen ha stannat av. En del kriminalitet har flyttat till närliggande kvarter, men all kriminell aktivitet flyttar inte vidare eftersom brott ofta kräver lokalkännedom och förankring.

Här frodas våld, hot och extremism, vilket skapar otrygghet och ofrihet för de boende och suger in ungdomar i kriminalitetens hopplösa och kortsiktiga livsstil.

Polisen lyfter ljuspunkter som färre attacker på blåljuspersonal och stöd i lokalsamhället. Större upplopp ligger några år tillbaka i tiden och bilbränderna har minskat. Polisen kan också arbeta förebyggande.

Men i de flesta områden står utvecklingen still. Sverige har fortfarande 22 särskilt utsatta områden där det är ”svårt eller näst intill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag”. Här frodas våld, hot och extremism, vilket skapar otrygghet och ofrihet för de boende och suger in ungdomar i kriminalitetens hopplösa och kortsiktiga livsstil.

Mycket talar för att resurskoncentration i utsatta områden är rätt sätt att arbeta. Forskning av bland andra kriminologen David Weisburd har visat på betydelsen av att sätta in polis på så kallade hotspots, gator och platser där brottsligheten är särskilt intensiv. Men mer måste till. Varje utsatt område är ett för mycket.