Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 21:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/mattias-svensson-goda-skal-att-backa-fran-integritetskrankande-appar/

Ledare

Mattias Svensson: Goda skäl att backa från integritetskränkande appar

Appar för att spåra kontakter kan vara till hjälp mot spridningen av det nya coronaviruset, men hittills är deras effekt oklar.
Appar för att spåra kontakter kan vara till hjälp mot spridningen av det nya coronaviruset, men hittills är deras effekt oklar. Foto: Domenico Stinellis

Appar som spårar människors rörlighet kan i bästa fall minska smittspridning, men beroende på hur de används kan boten lätt bli värre än soten.

Människorättsorganisationen Amnesty International gör en viktig insats genom att granska olika staters maktmedel för att motverka spridningen av covid-19. I en ny rapport om kontaktspårningsappar har den norska lyfts som en av de mest integritetskränkande. Appen har nu stoppats och Norge slipper att påminnas om S-ministern Björn Rosengrens gamla omdöme ”den sista Sovjetstaten”.

Att en majoritet förklarar sig nöjd med övervakningens maktmedel skyddar inte minoriteter.

Apparna har problem med effektivitet, integritet och säkerhet.

Varningarna för smittade människor i närheten blir lätt för många eller för få. Stora delar av befolkningen i ett flertal länder vill dessutom inte använda dem.

Utöver praktiska problem tillkommer svårigheten att förena apparna med integritetskrav. Amerikanska techföretag arbetar i detta syfte på en decentraliserad variant. Andra länder har valt centraliserade varianter i statlig regi. De ger viss överblick, men skapar också faror för läckage till tredje part, en uppenbar säkerhetsrisk.

Sydkorea har lyfts fram som exempel på att apparna kan vara en del i en framgångsrik strategi. Denna bygger förvisso främst på omfattande tester. Dessutom krävs en politisk vilja att använda övervakningsresurser mot den vanliga befolkningen som man hittills bara använt mot kriminella: övervakningskameror, korttransaktioner och mobiltelefonsdata. Majoriteten av sydkoreanerna har dock gett sitt samtycke.

Ändå finns uppenbara hot. Det senaste smittoutbrottet i maj spårades till nöjeskvarter med många ställen för homosexuella, vilket fick medier och kommentarsfält att frossa i homofoba anklagelser och via offentliggjorda uppgifter kunde enskilda personer avslöjas. Att en majoritet förklarar sig nöjd med övervakningens maktmedel skyddar inte minoriteter.

Apparna kan ha en roll att fylla i framgångsrikt smittskydd, men vi bör ge akt på riskerna.

Ämnen i artikeln

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt