Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-31 09:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/mattias-svensson-sa-blev-toarullen-vart-mest-eftertraktade-vardepapper/

Ledare

Mattias Svensson: Så blev toarullen vårt mest eftertraktade värdepapper

Investeringarna sker i nya papper.
Investeringarna sker i nya papper. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I Sverige är toalettpappersbristen ingen systemkollaps.

Varför hamstrar folk toapapper?

Med tomma butikshyllor och avskaffad mötesfrihet skulle man kunna tro att vi har blivit Venezuela över en natt. Särskilt med bristen på toapapper, ett utmärkande drag för planekonomier i alla tider.

I en dråplig scen i statsvetaren Peter Andreas memoar ”Rebel mother” hittar han på ett lantbrukskooperativ i Allendes Chile en bunt marxistiska tidskrifter på toaletten, där de hamnat på grund av både bristande intresse för innehållet och brist på toapapper. Och även de mest uthålliga marxistsympatisörerna från väst hade en egen toarulle i bagaget vid besök i det forna Sovjet.

En fyndig person har till och med växlat in det i socialt kapital genom att skriva ”har toalettpapper” i sin profil på dejtingappen Tinder.

Så illa är det förstås inte i Sverige. Pappershamstrandet handlar mer om logiken vid så kallade bankrusningar. När några kunder blir oroliga för bankens likviditet vill de ta ut sina pengar. Andra kunder inser då att de också måste ta ut pengar innan de tar slut, och rusar också till banken.

Så har det blivit med toapapperet. Eftersom några handlar på sig riskerar andra att bli utan och måste därför också handla, varpå sisten står papperslös.

Som tur är håller inte liknelsen hela vägen. Samma problem följer inte när det tillverkas nytt toapapper som när banken ger ut nya pengar. Det producerar ingen inflation utan välbehövliga nyttigheter.

Och med tanke på utvecklingen av andra värdepapper är investeringen i toapapper inte helt feltänkt. En fyndig person har till och med växlat in det i socialt kapital genom att skriva ”har toalettpapper” i sin profil på dejtingappen Tinder.

Det skulle även Sverige kunna skriva i sin globala Tinderprofil. När allt fler länder nu sitter och tjuvhåller på medicinskt material och förnödenheter har vi som stor pappersexportör något de behöver som kan erbjudas i gengäld. Toapapperet är en konkret anledning att låta handeln rulla på som vanligt.