Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-08 02:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/mattias-svensson-utan-en-fri-ekonomi-finns-heller-inga-fria-medier/

Ledare

Mattias Svensson: Utan en fri ekonomi finns heller inga fria medier

”Fritt land, fri press” stod det på demonstranternas skyltar i Budapest efter det senaste försöket att krympa åsiktsutrymmet.
”Fritt land, fri press” stod det på demonstranternas skyltar i Budapest efter det senaste försöket att krympa åsiktsutrymmet. Foto: Attila Kisbenedek/Afp

Den illiberala nationalismen blir allt tydligare i sina konturer. Ungerns utveckling visar hur följsamhet och underordning krävs i alla samhällssfärer.

Nyhetssajten Index.hu har varit en av få kvarvarande oberoende ungerska nyhetssajter, men mycket talar för att avskedandet av chefredaktören Szabols Dull innebär striktare krav på lojalitet mot Fidesz-regeringen och Viktor Orbán.

De 70 reportrar och redaktörer som i förra veckan valde att säga upp sig och de tusentals som demonstrerat mot regeringen hyser i alla fall inga illusioner om något annat. Affärsmannen Miklos Vaszily köpte i april 50 procent av det företag som kontrollerar Index intäkter och annonser, och han har med tidigare förvärv fått andra nyhetssajter att gå i regeringens ledband.

Redan från sitt makttillträde 2010 har Viktor Orbán odlat och belönat med partiet lojala affärsmän. Framför allt genom statliga kontrakt, upphandlingar som sker till omvittnat stora prispåslag. Hela 60 procent av pengarna för offentlig upphandling kommer från EU.

Ju mer pengar som flödar via den ungerska staten, desto mer kan Orbán och Fidesz göda lojala affärsmän med feta kontrakt. Financial Times konstaterade 2017 (21/12) att det som under tidigare regeringar var grasserande korruption under Orbán blivit en del av systemet. Avsikten, om vilken Fideszanhängare enligt samma artikel talat relativt obekymrat, är att uppmuntra ”patriotiska entreprenörer”.

Ju mer pengar som flödar via den ungerska staten, desto mer kan Orbán och Fidesz göda lojala affärsmän med feta kontrakt.

Dessa ”patriotiska entreprenörer” köper i sin tur upp oberoende medier för att omvandla dem till regeringsorgan. Inte sällan sker detta med direkt statlig assistans. När den näst största tv-kanalen 2016 köptes upp av en lojal affärsman, skedde det med rabatterade lån från statskassans exportstöd. Statliga företag styr också medierna genom betydande annonsköp.

Ungern visar allt tydligare vad antiliberalism betyder i praktiken: Kamp mot oberoende samhällssfärer och institutioner, bekämpande av all slags pluralism och tolerans, tystande av kritiska röster. Vi har sett det i kampen mot oberoende domstolar, och i den oblyga omvandlingen av statliga medier till regimens propagandaorgan.

Men det har också haft sin motsvarighet i affärslivet, vilket i sin tur hindrar privat ägande från att skapa oberoende plattformar för exempelvis kritiska medieröster.

En av de protesterande ungerska journalister som DN varit i kontakt med sammanfattar det väl: ”Index har setts som ett hinder för dem vid makten. Hela den fria marknaden i Ungern är i fara. Om man kan kontrollera den fria marknaden så kan du också kontrollera medierna.”

När affärsmän förutsätts vara lojala med regeringspartiet går det också ut över det fria ordet.

Ämnen i artikeln

Ungern
Mediepolitik
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt