Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 15:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/med-tullkrig-och-brexit-gar-vi-en-farlig-ekonomisk-host-till-motes/

Ledare

Med tullkrig och Brexit går vi en farlig ekonomisk höst till mötes

Tuffa dagar på Wall Street i veckan. Foto: Richard Drew

DN 8/8 2019. Politiska konflikter betyder att det kan bli svårare att hantera en ekonomisk kris.

Världsekonomin står inför ”sitt farligaste ögonblick sedan finanskrisen” för tio år sedan. Det konstaterade den amerikanske toppekonomen Larry Summers på Twitter tidigare i veckan. Och noterade vidare att sannolikheten för en lågkonjunktur inte har varit så här hög sedan 2011.

Bakgrunden var att handelsförhandlingarna mellan Washington och Peking föregående vecka varit resultatlösa. Att Kina sedan låtit sin valuta sjunka under den symboliskt laddade gränsen av 7 renminbi per dollar. Och att börserna i Asien och USA fallit kraftigt under måndagen. 

Summers fick snart ytterligare vatten på sin kvarn. På tisdagen anklagade Trumpadministrationen kineserna formellt för valutamanipulation, trots att ekonomer är överens om att renminbin inte är undervärderad och att dess försvagning är en naturlig konsekvens av de amerikanska tullarna. Under onsdagen lämnade sedan ett antal centralbanker besked om en mer expansiv penningpolitik för att möta en inbromsande ekonomi.

Det är ändå inte en potentiell lågkonjunktur i sig som är det viktigaste skälet till att världsekonomin befinner sig inför ett ”farligt ögonblick”. I stället handlar det om den globala politiska förmågan att hantera en sådan.

Om just detta, vikten av amerikanskt ledarskap och internationellt samarbete för att handskas med ekonomiska kriser, kan också Larry Summers berätta ett och annat. 1994 var han USA:s biträdande finansminister, när Mexiko drabbades av en valutakris. Washington agerade snabbt, sydde ihop ett räddningspaket, och såg därmed till att grannen i söder kunde återhämta sig samt att krisens spridning till andra länder i regionen begränsades. 

När Barack Obama 2009 skulle ta sig an finanskrisen fanns Summers återigen i Vita huset. Den här gången som ordförande för presidentens ekonomisk-politiska råd. Ännu en gång agerade Washington kraftfullt – antog ett stort stimulanspaket, samt såg till att hålla de egna marknaderna öppna och att koordinera G7-ländernas svar. 

Vid en ekonomisk nedgång lär kraven på skydd av de egna arbetarna och industrierna bara bli fler.

De följande åren turades USA och Kina om att agera ånglok när världsekonomin återhämtade sig.

Summers har vittnat om hur Obamaadministrationen medvetet försökte undvika de misstag som lett fram till den stora depressionen. Efter finanskraschen 1929 hade USA försökt skydda sig med tullar. Det fungerade som startskottet på en global handelskonflikt, som fördjupade krisen.

Nu föregår alltså ett tullkrig mellan USA och Kina en eventuell lågkonjunktur. Vid en ekonomisk nedgång lär kraven på skydd av de egna arbetarna och industrierna bara bli fler. 

Vad värre är, det är inte bara förhållandet mellan världens två största ekonomier som gnisslar. Dels har Trumpadministrationen också infört tullar, om än inte i samma omfattning, mot Europa. Dels står EU inför sin kanske svåraste utmaning någonsin när Brexit blir verklighet. 

Det brittiska utträdet medför under alla omständigheter ett pris, när handeln mellan unionen och dess näst största ekonomi helt plötsligt möter hinder. Men nu verkar den brittiska regeringen dessutom ha riktat in sig på att lämna utan ett avtal. Det skulle sända chockvågor genom ekonomierna på båda sidor Engelska kanalen. Det skulle också innebära rekorddåliga relationer mellan London och Bryssel, vilket skulle försvåra ett gemensamt svar på en kris. 

Nog står världsekonomin inför sitt farligaste ögonblick sedan finanskrisen. Skälet till det stavas politik.