Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Medborgarna betalar dyrt för politikernas garantier

Foto: Magnus Bard

DN 22/5 2018. Det är förstås en skön känsla för storpolitikerna att stå i ”Agenda” och låta handlingskraftiga: Nu gör vi en satsning! Nu inför vi en garanti! Detta är vårt löfte! Mer sällan berättar de exakt hur de har tänkt att de grandiosa föresatserna ska förverkligas.

Inom psykologin talas det om något som kallas för ”dubbelbestraffning”. Det innebär att man ställs inför premisser som gör att man är dömd att misslyckas alldeles oavsett. Sedan klandras man för att man inte klarat sin uppgift. Är inte detta vad som händer kommunerna och landstingen?

Det är förstås en skön känsla för storpolitikerna att stå i ”Agenda” och låta handlingskraftiga: Nu gör vi en satsning! Nu inför vi en garanti! Detta är vårt löfte! Mer sällan berättar de exakt hur de har tänkt att de grandiosa föresatserna ska förverkligas.

I stället blir det upp till kommuner och landsting att verkställa de politiska besluten, trots att de faktiskt inte har resurser till det. Ibland är skälet till att de inte mäktar med dålig administration och planering, ibland handlar det om en allt för liten budget. Men allra oftast handlar det om brist på personal.

Vad hjälper det att statsminister Stefan Löfven utropar en extra miljard för att korta vårdköerna, när det inte finns tillräckligt med folk som kan jobba för att korta dem?

Vårdgarantin slår fast rätten att träffa en allmänläkare inom sju dagar, få tid i specialistvården inom 90 dagar och behandling inom ytterligare 90 dagar. Denna garanti har underhållits av både högern och vänstern, men betyder i praktiken ingenting.

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i våras har antalet personer som får vänta längre än 90 dagar på att träffa en specialist ökat med 150 procent sedan 2012, och gruppen som har behövt vänta mellan ett halvår och ett år har mer än fördubblats. Även de patienter som måste vänta länge på operation har blivit fler. 

Så sent som i våras rapporterade Socialstyrelsen att det framöver kommer att råda stor brist på vårdpersonal. Så vad hjälper det att statsminister Stefan Löfven utropar en extra miljard för att korta vårdköerna, när det inte finns tillräckligt med folk som kan jobba för att korta dem?

Man skulle kunna drista sig att tänka tanken att vårdköerna kanske skulle minska snabbare om landstingen själva fick prioritera och effektivisera. Men i stället ständigt riktade anslag, alltid villkorade, alltid omgärdade av ändlös byråkrati.

Samma dilemma drabbar kommunerna, det visade i dagarna en sammanställning från Inspektionen för vård och omsorg. 

100 kommuner har tilldömts sammanlagt 45 miljoner kronor i förseningsavgifter för att inte ha lyckats leva upp till diverse garantier om bostad och kontaktperson för funktionshindrade vuxna, kontaktfamiljer inom individ- och familjeomsorgen samt särskilt boende för äldre.

Tanken med böter är förstås god. De ska säkerställa att lagen följs och att medborgarna får den hjälp som de har rätt till. Men böterna betalas ju inte av någon abstrakt kassa för skyldiga, den måste plockas ur den vanliga kommunbudgeten. Därmed är det medborgarna som i slutänden tar notan.

Inspektionen för vård och omsorg är medveten om problemet. 

”Det är många tuffa prioriteringar som kommunerna måste göra där olika verksamheter vägs mot varandra”, säger inspektören Kaisu R Kull. 

Jo. Och det kommer inte att bli lättare med tiden. Vi blir allt äldre och allt fler. Sverige står inför en demografisk utmaning, och mycket lite har gjorts för att förbereda samhället på detta. 

Flera partier går återigen till val på olika utfästelser. Men hellre än att storvulet ösa pengar över vården eller med darr på rösten prata om äldreomsorgsgarantier borde storpolitikerna tänka ut hur problemet med personalbristen ska lösas. 

För att ge löften är utmärkt. Men de betyder ingenting om man inte ser till att de också går att hålla.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.