Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Mensen ska inte behöva hålla flickor tillbaka

Foto: B K Bangash/AP

DN 27/5 2018. En internationell mensdag låter fånigt. Men egentligen handlar det om fundamentala mänskliga rättigheter. 

Kvinnor som har tvingats byta tampong på en offentlig toalett vet hur otrevligt det kan vara. Det är smutsigt och trångt, och på något märkligt sätt är tvålen alltid slut. Ändå gör kvinnor det ibland, för alternativet – att blöda igenom kläderna – är inte så trevligt det heller. 

Men vad gör man om man går i en skola eller arbetar på ett kontor där det av någon anledning inte går att hitta en toalett? Man stannar hemma. 

Det är precis vad kvinnor och flickor gör runt om i världen. Enligt människorättsorganisationen Plan International saknar var tredje skola i världen bra toaletter, vilket gör att tusentals elever stannar hemma dagarna då de menstruerar. I Etiopien missar varannan flicka undervisning. Och i många afrikanska länder, visar en färsk FN-rapport, är det vanligt att flickor hoppar av skolan helt när de får sin första mens. 

Det positiva är att det är relativt enkelt att se en lösning på problemet. Ett pågående projekt i Malawi, där flera skolor har fått nybyggda toaletter med rinnande vatten, har resulterat i betydligt färre avhopp bland flickorna.

De som lever på marginalen, där pengarna knappt räcker till mat, kommer inte att lägga pengar på engångsbindor till sig själva – eller sina döttrar.

Men det är inte bara tillgången till toaletter som håller flickor och kvinnor tillbaka. Det är också bristen på mensskydd. Kvinnor i vår del av världen är vana vid nya smarta produkter: menskoppar av giftfri plast, trendiga trosor som suger upp blod eller en app för att hålla koll på nästa blödning. Men de som verkligen skulle behöva dem använder fortfarande tygtrasor som de tvättar i orent vatten. För de som lever på marginalen, där pengarna knappt räcker till mat, kommer inte att lägga pengar på engångsbindor till sig själva – eller sina döttrar.

Svaret är hållbara produkter. Sanitära bindor eller menskoppar i gummi som kan tvättas och återanvändas, är sådana. För någon som har det knapert är en mindre investering med några års mellanrum betydligt bättre än att behöva lägga ut pengar varje månad.  

I dag är det fortfarande människorättsorganisationer som driver snällhetsprojekt för att förse kvinnor i låginkomstländer med mensskydd – när det borde vara företagen som letar efter sätt att expandera. I väst sitter ledningen för multimiljonföretag och funderar på hur de ska kunna skapa behov hos kvinnor som redan har tillgång till hyllmetrar av mensprodukter, i stället för att se potentialen i länder med snabb utveckling, där allt fler kvinnor och flickor studerar och arbetar – och har ett behov.

I dag är det fortfarande människorättsorganisationer som driver snällhetsprojekt för att förse kvinnor i låginkomstländer med mensskydd – när det borde vara företagen som letar efter sätt att expandera.

Att de stora företagen hållit sig undan har visserligen haft positiv effekt inom vissa lokalsamhällen. Det finns gott om exempel på när bristen på mensprodukter sporrat lokalt, kvinnligt entreprenörskap. Med andra ord: Kvinnor har som ofta i historien tröttnat och tagit saken i egna händer.

Måndag 28 maj är det den internationella mensdagen. Det kan låta fånigt, men egentligen handlar det om fundamentala mänskliga rättigheter. Det är inte bara toaletter som håller flickor hemma från skolan och dålig hygien som gör kvinnor sjuka. Fortfarande förvisas kvinnor i Nepal till små hyddor i skogen när de har mens. Inom vissa kulturer får kvinnan varken röra sin mat, krama sin man eller ta hand om djur när hon blöder. I andra, religiösa miljöer måste hon genomgå en rituell tvättning efter varje mensperiod, eftersom hon anses oren. 

Men liksom vi i Sverige i år för första gången kunde se tv-reklam för bindor där blodet faktiskt var naturtroget rött – inte som tidigare blått – så går utvecklingen hela tiden framåt. Tabun kring mens bryts när kvinnors rättigheter och positioner stärks. Det tar bara tid.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.