Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-15 11:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/mer-kunskap-kravs-for-att-hjalpa-dem-med-postcovid/

Ledare

Ledare: Mer kunskap krävs för att hjälpa dem med postcovid

På Vrinnevisjukhuset i Norrköping finns en av landets mottagningar för postcovid.
På Vrinnevisjukhuset i Norrköping finns en av landets mottagningar för postcovid. Foto: Beatrice Lundborg

DN 8/4 2021. Sverige var senfärdigt med att ta tillståndet på allvar. Nu krävs en uppryckning.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Sju nya miljarder till vården blir det i vårbudgeten, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i tisdags. En del av pengarna ska gå till vaccineringen och att beta av vård­skulden. Till det senare kommer sannolikt ytterligare stora resurser att behöva läggas de närmaste åren.

För även om vårdens personal har uträttat stordåd under året som gått och jobbat längre och intensivare skift än någonsin, så har det framtida behovet bara växt.

Det handlar naturligtvis om alla behandlingar som behövt skjutas upp. Den planerade vården som fått anstå varje gång en ny smittvåg svept in, för att frigöra resurser till covid-enheterna. Höftleder och knän som skulle ha fixats till.

Men också om de sjukdomar som upptäcks i ett senare skede än vad som skulle ha varit fallet utan pandemin. Cancer-screeningarna minskade 2020. Sjukdomen blev dock knappast mindre vanlig. Den upptäcks bara senare – när förutsättningarna att behandla den är sämre, och det krävs mer resurser för att göra det.

Till denna vårdskuld kan läggas den behandling och den rehabilitering som en del av de som varit sjuka i covid kommer att behöva.

Hittills har över 6.000 personer behandlats på iva. Det handlar om svårt sjuka personer som genomgår en påfrestande behandling. Ytterligare flera tusen har vårdats inom slutenvården. Återhämtningen blir i många fall lång. Studier visar att de som varit svårt sjuka i covid löper större risk för framtida sjukdom.

Dessutom finns det en stor grupp som helt enkelt inte blivit friska efter genomgången covidinfektion. Det handlar i många fall om yngre männis­kor, ofta i god form, ofta kvinnor. De har inte blivit svårt sjuka i första läget, men symtomen dröjer sig kvar, och förvärras i en del fall. Tillståndet benämndes tidigare ”långtidscovid”, Socialstyrelsen kallar det nu för ”postcovid”, för att betona att det handlar om symtom som kvarstår efter att infektionen läkt ut.

Kunskaperna om den här gruppen och deras tillstånd är fortfarande små. Vi vet inte hur stor andel av de covidsjuka som drabbas eller hur stort antalet är i Sverige. Inte heller hur långvarigt tillståndet kan vara, eller hur det bäst behandlas.

Det handlar naturligtvis i första hand om att människor har rätt till vård när de är sjuka. Men det finns också ett samhällsintresse i att människor inte fastnar i långa sjukskrivningar.

Att kunskapen är bristfällig är på sätt och vis naturligt: viruset är nytt, inte ens de med riktigt långvariga symtom har haft dem mer än ett år. Men Sverige var också senfärdigt med att ta tillståndet på allvar. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) levererade en kunskapsöversikt i december. Först på den här sidan årsskiftet producerade Socialstyrelsen ordentliga stöddokument till vården. Så sent som i januari fanns endast två specialistmottagningar i hela Sverige. Då fanns det redan en i varje region i Danmark och 69 stycken i Storbritannien.

Det kommer att krävas ett ordentligt ryck från det offentliga Sverige för att öka kunskaperna om postcovid. Och därigenom ge dem som lever med långvariga symtom den hjälp de behöver för att bli friska. Givet hur många som varit sjuka i covid är risken stor att det handlar om ett stort antal personer.

Det handlar naturligtvis i första hand om att människor har rätt till vård när de är sjuka. Men det finns också ett samhällsintresse i att människor inte fastnar i långa sjukskrivningar och att vårdskulden inte tillåts bli större än vad den måste bli.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt