Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-18 23:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/migrationspolitik-kan-inte-hatta-fram-och-tillbaka/

Svensk politik

Ledare: Migrationspolitik kan inte hatta fram och tillbaka

Statsråden Morgan Johansson (S) och Märta Stenevi (MP).
Statsråden Morgan Johansson (S) och Märta Stenevi (MP). Foto: Jessica Gow/TT

DN 9/4 2021. Konfliktnivån i migrationspolitiken behöver kylas av. Därför hade en bred överenskommelse varit att föredra.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Migrationskommittén hade två uppdrag. Det första var att ta fram ett förslag på en ny och hållbar migrationslagstiftning som värnar asylrätten. Det andra var att skapa en bred politisk enighet kring helheten, så att migrationslagstiftningen skulle ha en chans att hålla över tid.

Kommittén kan delvis sägas ha lyckats med det första i och med det förslag som dess ordförande presenterade förra året. Med det andra uppdraget gick det sämre: förhandlingarna kraschade.

Därför kommer den nya lagen inte kunna röstas igenom i riksdagen som ett paket, eftersom de 26 punkterna stöds var för sig av hoppande majoriteter. Det betyder att migrationspolitiken, de höga ambitionerna till trots, inte kommer att avgöras för en överskådlig framtid. Tvärtom kommer konflikterna att leva åtminstone under valrörelsen 2022 och sannolikt åtminstone under nästa mandatperiod.

För det har varit en snårig väg fram till det förslag som Morgan Johansson (S) och Märta Stenevi (MP) presenterade på torsdagen. Först kom alltså kommittén inte överens. Sedan slog Miljöpartiet bakut och krävde flera tillägg. Det som väckte mest uppmärksamhet var att införa en bredare humanitär skyddsgrund, varpå Liberalerna hotade att lämna januariavtalet och regeringssamarbetet.

MP är fortfarande ombord. Och Morgan Johansson verkar tro att även Liberalerna kommer låta sig nöjas.

Nu ska dock den punkten vara omarbetad. MP är fortfarande ombord. Och Morgan Johansson verkar tro att även Liberalerna kommer låta sig nöjas, vilket också Nyamko Sabuni (L) antydde på torsdagseftermiddagen.

I så fall är förutsättningarna goda för att lagen klubbas – möjligen efter nya justeringar till följd av Lagrådets granskning – eftersom alternativet är den lag som gällde innan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Det vill inget av riksdagens stora partier.

Därmed får Sverige en stramare permanent migrationslagstiftning, som ligger mer i linje med resten av EU, där asylrätten fortfarande värnas. Det innebär bland annat att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel, vilket inte är oproblematiskt, men nog oundvikligt, eftersom Sverige inte kan skilja ut sig för mycket från övriga EU-länder.

Dessutom är ordet ”permanent” en sanning med modifikation, då konsekvensen av att det saknas en riksdagsmajoritet för helheten är att enskilda delar när som helst kan rivas upp. Det öppnar för tvära kast, undantag och att migrationsfrågan i stället för att bli mindre konfliktfylld kommer att vara glödhet under valrörelsen. Det verkar också vara vad Moderaterna önskar.

Partiet presenterade på torsdagens DN Debatt ett nytt integrationspolitiskt program. Den första punkten var minskad invandring – och att ett volymmål ska införas, som i praktiken sätter asylrätten ur spel.

För M handlar det sannolikt om att visa invandringskritiska väljare att de kan lita på Ulf Kristersson, samt signalera till Sverigedemokraterna att migrationen är ett av de områden där M och SD tycker ungefär lika och där det därför är lätt att komma överens.

Det senare är i så fall en felkalkyl. SD lever på att vara hårdast i migrationsfrågan. Flyttar övriga partier närmare dem kommer de bara ta ytterligare ett steg bort, vilket är en av flera orsaker till att en bred överenskommelse hade varit att föredra. Vidare hade det sänkt konfliktnivån i migrationsdebatten och gett förutsättningar för en lagstiftning som ligger fast över tid.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt