Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-26 16:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/naod-habtemichael-lat-fler-i-utsatta-omraden-aga-sitt-boende/

LEDARE

Naod Habtemichael: Låt fler i utsatta områden äga sitt boende

Många miljonprogramsområden hade fått ett lyft om de ägdes av befintliga hyresgäster.
Många miljonprogramsområden hade fått ett lyft om de ägdes av befintliga hyresgäster. Foto: Alexander Mahmoud

I de flesta utsatta områden dominerar hyresrätten. Genom en större mångfald av boendeformer kan fler göra bostadskarriär utan att behöva flytta till en annan stadsdel.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Drygt hälften av de som bor i utsatta områden vill flytta därifrån. Och den viktigaste politiska frågan för de boende är lag och ordning. Det framgår av en opinionsundersökning som har gjorts på uppdrag av stiftelsen The Global Village. Prioriteringarna av de viktigaste sakfrågorna bland boende i utsatta områden verkar alltså inte skilja sig nämnvärt från väljarna i stort.

Av undersökningen framgår dessutom att kriminaliteten utgör den bakomliggande orsaken till att många vill flytta därifrån.

Den ökade oron bekräftas i en nyutgiven antologi av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. I ett kapitel går statsvetarna på djupet med opinionen för kriminalpolitiken och de konstaterar att väljarkåren har upplevt en ökad oro för organiserad brottslighet under de senaste åren.

För att vända utvecklingen borde politiken blicka bortom sin rättspolitiska verktygslåda. Med en större mångfald av boendeformer, hyresrätter varvade med bostadsrätter och egnahem, kan utsatta områden få uppleva ett lyft.

Huvuddragen i undersökningen kan rimligen inte komma som en större överraskning. Men att allt fler av de boende i utsatta områden vill flytta därifrån är oroväckande.

När fler boende i området får en större dos av egenmakt och ansvar kommer det även bidra till minskad segregation och ökad trygghet.

I flera av dessa områden utgör hyresrätter över 90 procent av beståndet. För dem som har ett jobb och sparat ihop till en kontantinsats är möjligheten att köpa ett boende i närområdet högst begränsad. I brist på mångfald bland boendeformer flyttar många som är etablerade på arbetsmarknaden, vilket gör inkomstsegregationen ännu mer påtaglig.

Förutom att premiera nybyggnationer av bostadsrätter, villor och radhus bör den kommunala allmännyttan ombilda hyresrätter till bostadsrätter. I förlängningen skulle det innebära en större möjlighet att påverka såväl sitt hem som sin innergård och även ett ökat ansvar för närområdet. Dessutom leder det till en större blandning av socioekonomiska grupper.

Bostadspolitiken är visserligen inte det område som står högst i kurs för politiker som vill stävja den organiserade brottsligheten. Och det är få som hävdar att fler segdragna möten i bostadsrättsföreningar kommer vända utvecklingen på kort sikt.

Men kommunpolitiker som vill vara pådrivande i att öka tryggheten borde arbeta för ett större inslag av ägande i utsatta områden. När fler boende i området får en större dos av egenmakt och ansvar kommer det även bidra till minskad segregation och ökad trygghet.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt