När temperaturen går upp gör försäkringspremien det också - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

När temperaturen går upp gör försäkringspremien det också

Foto: Maja Suslin/TT

DN 19/7 2018. Klimatförändringarna innebär att extremväder blir vanligare. Vi lär behöva lägga mer resurser på katastrofberedskap.

Bränderna fortsätter att härja över Sverige. I Ljusdals kommun i Gävleborg brinner en yta på 10-15 kvadratkilometer, i Dalarna står ett område som mäter två gånger tre kilometer i brand och i Jämtland-Härjedalen bekämpar räddningstjänsten ett tiotal bränder.

Brandkåren arbetar dygnet runt och frivilliga gör stora insatser. Samtidigt blir det allt tydligare att resurserna för brandbekämpning som står till buds inte är tillräckliga. 

Liksom under den stora branden i Västmanland för fyra år sedan har Sverige begärt och fått nordisk och europeisk hjälp – norska helikoptrar och italienska flyg bekämpar elden från luften. Men det räcker alltså inte. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) meddelade snart efter att de italienska planen anlänt på onsdagen att myndigheten hade gjort en förfrågan genom EU:s civilskyddsmekanism om ytterligare flyg. 

Nu höjs röster – bland annat från Centerpartiet – för att Sverige ska köpa egna brandplan. Det avfärdas dock av inrikesminister Morgan Johansson (S) som tycker att det blir för dyrt. Han vill i stället se ett utökat europeiskt samarbete.

Det är lätt att känna sympati för förslaget om egna svenska flyg. Faktum är att en försöksverksamhet på 90-talet, då dåvarande Räddningsverket och Kustbevakningen delade på ett plan, bedömdes ekonomiskt gångbart.  

I kombination med Sjöfartsverkets märkliga och dyra upphandling av helikoptrar för ett par år sedan – som utöver upprepade tekniska problem visat sig sakna de krokar som behövs för att delta i brandsläckning på ett effektivt sätt – ger det onekligen intrycket att med lite mer skicklighet går det visst för den svenska staten att skaffa nödvändig utrustning för brandbekämpning från luften.     

Huvudsaken är inte om Sverige har egna plan eller inte – utan om vi har tillgång till tillräckligt många flyg snabbt nog när vi behöver dem.

Ändå: Huvudsaken är inte om Sverige har egna plan eller inte – utan om vi har tillgång till tillräckligt många flyg snabbt nog när vi behöver dem. 

Problemet är att vi inte verkar ha det inom ramarna för det nuvarande nordiska och europeiska samarbetet. Tyvärr framstår det som att Morgan Johanssons företrädare på inrikesministerposten, Anders Ygeman, överdrev när han våren 2015 på en skriftlig fråga i riksdagen från KD:s Mikael Oscarsson om förutsättningarna för att bekämpa stora skogsbränder konstaterade att Sverige har "en god beredskap för att kunna hantera denna typ av händelser".

Skyddet mot naturkatastrofer utgör tillsammans med försvaret statens absoluta kärnuppgift. De kräver omfattande materiella resurser och specialiserade färdigheter som sällan används och är dyra att underhålla, men som är absolut nödvändiga när krisen väl slår till. De fungerar därför som en försäkring som vi endast klarar av att betala gemensamt.

Båda försäkringarna kan Sverige lösa självt eller tillsammans med andra länder. I båda fallen är samarbete resurseffektivt. Men i inget av dem kan Sverige undvika sin premie – vi kan inte åka snålskjuts vare sig på amerikanska bombplan eller italienska brandflyg. 

Huruvida sommarens skogsbränder är en konsekvens av klimatförändringarna vet vi ännu inte. Men den tilltagande växthuseffekten innebär att extremväder blir vanligare. Torka och skogsbränder lär inträffa oftare – i Sverige, men också i Italien och andra delar av Europa. Det betyder att försäkringspremien stiger. 

Med andra ord: Oavsett om vi köper egna plan eller satsar på utökat europeiskt samarbete bör inrikesministern nog inrikta sig på att äska mer pengar. 

DN 19/7 2018

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.