Januariavtalet har det besvärligt inför ettårsdagen. Den nya fördomsfria samarbetspakten V-M-KD-SD  är det yttre hotet. Det inre utgörs av den socialdemokratiska vantrivseln. Avtalets liberala reformagenda svider och är en ständig påminnelse om den förödmjukande förminskningen av partiets storlek och makt.

Enligt Aftonbladets färska Demoskop-mätning tycker sju av tio socialdemokratiska väljare att det egna partiet gått för långt åt höger. Det bör förstås som ett utryck för missnöje med Januariavtalet. Det med S-mått mätt mycket måttliga stödet för Stefan Löfven i samma mätning är ett mer än övertygande indicium på att partiledaren inte är immun mot missnöjessmitta. Ogillar man avtalet ligger det nära till hands att överföra de negativa känslorna på den som slutit det.

En socialdemokratisk framtidsoffert med rubriken ”Danmark”.

Spekulationerna om vem som ska efterträda Stefan Löfven som partiledare kan snabbare än de flesta hittills trott bli konkreta och akuta.

Shekarabi-Damberg-Ygeman-komplexet? Visst, mycket talar för att det blir någon av partiets hertigar. Kronprinsessan Magdalena Andersson? Kan ha drabbats av prins Charles förbannelse (vara den som stått på tur för länge)

I DN:s intervjuserie ”Strategerna” lade Aida Hadžialić på måndagen fram en socialdemokratisk framtidsoffert med rubriken ”Danmark”. S ska återerövra de till Sjöstedt och Åkesson migrerade väljarna, genom att som de danska socialdemokraterna, kombinera välfärdskonservatism med hård migrationspolitik.

Och vem ska föra befälet under denna kniptångsmanöver? Man får en känsla av att Aida Hadžialić också här tänker sig att partiet bör kasta blickarna på Danmark, eller varför inte på Finland?  Mette Frederiksen och Sanna Marin. Varför inte en yngre kvinna som S-ledare också i Sverige? Skulle inte förvåna om Aida Hadžialić gärna inkluderar sig själv i offerten.