Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 15:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/natlakare-tar-fran-de-sjuka-och-ger-till-de-friska/

Ledare

Nätläkare tar från de sjuka och ger till de friska

Foto: Isabell Höjman/TT

DN 9/8 2019. De digitala vårdtjänsterna förbrukar allt mer av de gemensamma resurserna. Men de tas från de allra sjukaste. Reglerna behöver snabbt ändras.

Region Sörmland har valt att slopa patientavgiften i primärvården. Detta har gjort att de digitala vårdtjänsterna har flockats. Nu har en tredje så kallad nätläkarapp flyttat till Sörmland. Att etablera sig i regionen innebär att företagen kan erbjuda vad de kallar gratis läkarbesök – för patienterna kostar det ingenting att kolla upp sina hälsoproblem.

Konkurrenssituationen mer eller mindre kräver att nättjänsterna flyttar till Sörmland. ”Det är ohållbart för oss att våra patienter då ska betala hundratals kronor”, sa Daniel Persson, innovationschef på Min Doktor, till SVT på onsdagen. Kruxet är bara den gamla sanningen att det inte finns några gratisluncher. För vårdanvändarens hemregion eller -landsting blir priset högt.

Sjukvården måste ransoneras och pengarna användas så att vi får så mycket hälsa för dem som möjligt.

Nätläkartjänsterna har funnits under ett antal år, men det var under 2018 som verksamheten verkligen tog fart. Över en halv miljon digitala läkarbesök gjordes förra året, att jämföra med 200 000 år 2017. 

Sedan etableringen har de kommit att bli ett komplement till den vanliga vården. Med hjälp av chattfunktionen, telefon och videosamtal kan företagen erbjuda en ökad tillgänglighet, något som landstingen inte har resurser till. Och den ökade tillgängligheten har varit efterfrågad.

Visst är det rimligt att den som är sjuk inte ska behöva gå till en vårdcentral när sjukvårdspersonal på distans direkt kan avgöra vad man behöver. På så sätt kan både vården och patienten spara tid och kraft. Särskilt för äldre människor på landsbygden borde apparna kunna innebära ett stort lyft. Att landstingen inte för länge sedan lanserat sina egna digitala tjänster är därför märkligt.

Där behöver ingen vänta och där kan alla hypokondriker få ro för stunden.

Men de privata vårdapparna har på kort tid åstadkommit en märklig omfördelning från de allra svagaste till de mest resursstarka. Det är inte äldre i glesbygd som framför allt använder tjänsterna, utan unga urbana storstadsbor.

Samhället har ett oändligt vårdbehov – fler liv skulle kunna räddas om alla patienter dagligen genomgick en total kroppsskanning där samtliga värden kollades. I en utopi med obegränsade resurser skulle varje huvudvärk och illamående kunna undersökas i syfte att i ett tidigt stadium upptäcka farliga sjukdomar.

Alldeles för många av de läkarbesök som görs digitalt är sådana som patienterna inte annars hade gjort hos den ordinarie sjukvården.

Men i verkligheten är vårdbudgeten begränsad. Sjukvården måste ransoneras och pengarna användas så att vi får så mycket hälsa för dem som möjligt. Det innebär att barn med cancer går före 24-åringar med bakfylleångest som vill kolla upp ett födelsemärke.

I nätläkarvärlden råder det omvända förhållandet. Där behöver ingen vänta och där kan alla hypokondriker få ro för stunden. Där tas resurser från de mest sjuka till dem som är i minst behov av vård.

Alldeles för många av de läkarbesök som görs digitalt är sådana som patienterna inte annars hade gjort hos den ordinarie sjukvården.

Hos de digitala tjänsterna får man prata med en läkare direkt, i stället för att först mötas av en sjuksköterska. Det innebär att den första viktiga sållningen mellan lätta och allvarligare krämpor uteblir. Och det innebär att det blir mycket dyrt för skattebetalarna. Det är ett ansvarslöst slöseri med livsviktiga resurser. Reglerna måste omedelbart skärpas.