Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Nazisterna kan stoppas utan juridisk akrobatik

Foto: Nicklas Thegerström

DN 14/7 2018. I stället för att leta efter kryphål i grundlagen borde politikerna kräva att polisen effektivare tillämpar de lagar som redan finns. 

”Vi förbjuder offensivt våld i vår organisation. Men däremot använder vi alltid vår rätt till självförsvar”.

Så låter det när NMR:s ledare, Simon Lindberg, rättfärdigar de fall av misshandel som organisationens medlemmar anklagats för i Almedalen. Nazisternas så kallade självförsvar har lett till ett 40-tal förundersökningar gällande hatbrott och misshandel i samband med årets politikervecka i Visby.

Det är med bilderna av patrullerande nazister i vita pikétröjor fortfarande färska, som regeringen nu föreslår ett förbud mot rasistiska organisationer. Idén är inte ny, utan har drivits från flera håll under lång tid.

Nazisterna skulle göra som i Almedalen i år, när de nekades ett eget tält och i stället uppmanade sina medlemmar att ”invadera Gotland” och ta över gatorna.

I slutet av juni föreslog Moderaterna ett förbud mot ”aktivt” deltagande i extremistiska organisationer – oavsett om de är islamistiska eller nazistiska. Men att avgöra var gränsen för ”aktivt” och ”extremistiskt” går är minst sagt komplicerat. Krävs det ett medlemskap för att räknas som aktiv? Räcker en kommentar i ett rasistiskt nätforum?

Regeringens förslag är betydligt mer långtgående än så. Den vill stifta en lag utifrån ett utrymme i grundlagen som redan finns: Möjligheten att begränsa föreningsfriheten för verksamheter som är av ”militär eller liknande natur” eller innebär ”förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”.

Men en lag som förbjuder organisationer skulle likafullt resultera i gränsdragningsproblem.

Dessutom kan förbudet visa sig verkningslöst. Nazisterna skulle göra som i Almedalen i år, när de nekades ett eget tält och i stället uppmanade sina medlemmar att ”invadera Gotland” och ta över gatorna. De hittar vägar runt hindren, startar nya organisationer, byter namn och loggor och fortsätter att sprida sitt gift.

Det främsta motståndet mot regeringens nya lagförslag torde dock vara ideologiskt grundat. Det finns en spärr mot att i en demokrati som värnar öppenhet och yttrandefrihet förbjuda åsikter och organisationer. Sådant ska bekämpas med demokratins klassiska vapen: opinionsbildning och lagföring.

I stället för att leta efter kryphål i grundlagen borde politikerna kräva att polisen effektivare tillämpar de lagar som redan finns. Det går, som många jurister redan har påpekat, att undvika en situation som den i Almedalen – när människor tvingades ställa in och åka hem på grund av nazisternas närvaro.

Det finns en spärr mot att i en demokrati som värnar öppenhet och yttrandefrihet förbjuda åsikter och organisationer.

Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får som bekant redan begränsas ”med hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen”. Och den som rotar runt i ordningslagen hittar snart fullgott stöd för polisen att både neka tillstånd för nazister (när och där det anses opassande) att demonstrera – och för att upplösa deras sammankomster när de utgör ett hot eller bryter mot lagen.

När en polis får frågan i radion (13/7) om varför de beslutat att ge NMR tillstånd att demonstrera på torget i Ludvika varje dag fram till en månad efter valet, så svarar han att polisen är bakbunden av grundlagen.

Men det var samma grundlag som var i bruk när polisen i Lund i början av 90-talet, efter år av våldsamma 30 novemberkravaller och upplopp,  villkorade höger­extremisternas demonstrationstillstånd. Både de och deras militanta motståndare hänvisades till idrotts­platser utanför centrum.

Att stoppa och motverka nazismen måste vara vår tids viktigaste uppgift. Men för det krävs inte riskabla juridiska akrobatkonster. Lagarna, inte minst ordningslagen, kan behöva skärpas och förtydligas. Men framför allt ska de tillämpas, energiskt och konsekvent.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.