Statens ägande i Telia måste ses över - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Nu måste statens ägande i Telia ses över

Näringsminister Mikael Damberg (S) har en del att fundera på.
Näringsminister Mikael Damberg (S) har en del att fundera på. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

DN 23/7 2018. Telias köp av TV4 skapar en problematisk mediekoncentration. Det bör därför fungera som ett startskott för en diskussion om statens ägande i telekombolaget. 

I fredags lämnade Telias styrelse beskedet att bolaget köper Bonnier Broadcasting. För 9.2 miljarder kronor blir det svenska telekombolaget därmed ägare till TV4, C More och finländska MTV. 

Ur rent affärsmässig synvinkel finns inga uppenbara invändningar mot köpet. Bonnier, som även äger Dagens Nyheter, får ett ordentligt kassatillskott samtidigt som företaget inriktar sig tydligare på sin kärnverksamhet. För Telias del ligger förvärvet i linje med den strategi som lades fast 2014. Den etablerar ett starkare fokus på Norden och Baltikum, av vilket ett bredare kunderbjudande, som inkluderar tv och innehåll, ska vara en del. 

Resultatet blir en oacceptabel mediekoncentration under statens vingar.

Däremot är det djupt problematiskt att svenska staten, genom sitt 37-procentiga aktieinnehav i Telia, också indirekt blir ägare till TV4. Det innebär på sätt och vis en återgång till det statliga monopolet på marksänd tv, som bröts just genom att TV4 startades på 1990-talet. 

Resultatet blir en oacceptabel mediekoncentration under statens vingar.

Till den problematiken kan läggas de hot mot den så kallade “nätneutraliteten” som affären kan innebära. Internetleverantörer förväntas behandla producenter av innehåll lika. När nu Telia kontrollerar hela värdekedjan, från produktion av innehåll till dess konsumtion på datorskärmar och mobiler, kan det ge upphov till skeva konkurrensförhållanden. 

Att det dessutom är företagets huvudägare som skriver och upprätthållet regelboken gör så klart situationen särskilt pikant.    

Såväl regering som opposition har rundligen kritiserat köpet av Bonnier Broadcasting. Näringsminister Mikael Damberg (S) konstaterade att “jag har framfört mina och regeringens åsikter till Telia. Vi är för mångfaldig media och ser inget intresse eller argument för varför staten indirekt ska äga marksänd tv i Sverige”.

Damberg har förvisso rätt i att det inte ligger i statens intresse att indirekt äga TV4. Samtidigt understryker hans observation det problematiska i statens ägarskap av Telia, inte bara genom köpet av Bonnier Broadcasting, utan på ett mer generellt plan. 

Telia är ett börsbolag, vars privata investerare är i majoritet, och som agerar på en konkurrensutsatt marknad. I de fall offentliga intressen står i konflikt med de rent affärsmässiga blir staten en ordentlig black om foten för de andra ägarna.

Förvärvet av Bonnier Broadcasting bör därför fungera som ett startskott på en ny diskussion om statens ägande i Telia. Redan 2011 försökte alliansregeringen sälja aktierna, men röstades ner av den dåvarande rödgröna oppositionen, som gjorde gemensam sak med Sverigedemokraterna.

Huvudargumentet då mot en avyttring var att Telia har hand om de access- och stamnät som utgör både en monopolverksamhet och en kritisk infrastruktur. Och som därför inte bör privatiseras. 

Det är en rimlig invändning. Men det är ytterst ett argument för att Skanova, det av Telia helägda dotterbolaget som äger och driver näten, ska vara kvar i statens ägo, inte att Telia som sådant ska vara det. 

Faktum är att det framstår som ett gott skäl till att de delar av Telia som opererar på en konkurrensutsatt marknad bör skiljas från den del av företaget som inte gör det. Och till att staten avslutar sitt engagemang i den första delen, samtidigt som den tar fullt ansvar för den andra.

Det finns säkert flera modeller för hur en sådan förändring kan se ut. Under alla omständigheter bör statens nuvarande ägande i Telia ses över.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.