Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 18:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ordningsvakterna-maste-bli-battre-utbildade/

Ledare

Ordningsvakterna måste bli bättre utbildade

Spelar en allt större roll. Foto: Christine Olsson/TT

DN 3/2 2019. Ordningsvakternas agerande i fallet med den gravida kvinnan i tunnelbanan har skapat upprörda reaktioner. Debatten aktualiserar behovet av en nyordning. Kanske borde ordningsvakterna utbildas till kommunala ordningspoliser.

DN:s ledarredaktion
Rätta artikel

Det behöver inte alltid vara som det framstår vid första anblicken. Men nog finns det frågor att ställa kring ordningsvakternas ingripande mot en höggravid kvinna i tunnelbanan i Stockholm. 

Delar av skeendet fångades på film. Efter att kvinnan och hennes barn förts ut ur tunnelbanevagnen placerade ordningsvakterna under bryska former den gravida kvinnan på en bänk med den stora magen nedåt och händerna på ryggen. Enligt vittnen ska de därefter ha försökt släpa bort henne, varpå hon på något sätt ramlade. 

Det är inte brottsligt att tappa bort sin biljett, så som kvinnan ska ha hävdat att hon gjort. Däremot säger lagen att den som inte kan visa upp en biljett vid kontroll kan få en tilläggsavgift. Den tilläggsavgiften ville inte kvinnan betala, enligt ordningsvakterna. Då har de i sin tur rätt att avhysa henne från tunnelbanan.

Att det finns tillfällen och situationer då avhysning är det enda rimliga alternativet råder det inga tvivel om. Men inte under vilka former som helst. 

Ordningsvakter har ett svårt yrke. Det är tungt och utsatt, och när de handlar rätt och rådigt går det obemärkt förbi. Sällan är människorna de möter i sitt arbete märkbart tacksamma över deras insatser. Allmänheten har liten kunskap kring vakternas arbete, och vilka befogenheter de faktiskt har. Samtidigt har ordningsvakterna blivit allt viktigare: det är ett faktum att svensk polis har svårt att klara sitt uppdrag. Det är också därför nästan var femte kommun i dag anställer ordningsvakter för att bevaka och patrullera offentliga platser (Ekot 24/4 2018). Någon måste ju göra det.

I praktiken kompletterar inte vakterna polisen, som det var tänkt. I många fall ersätter de dem. 

Två veckors skolgång är inte mycket om man betänker att detta är ett jobb där förberedelse är allt.

Samtidigt är utbildningen för att bli ordningsvakt avklarad på 80 timmar. Det är totalt två veckors skolgång. Det är inte mycket, särskilt inte om man betänker att detta är ett jobb där förberedelse är allt, där det ständigt handlar om att kunna göra en god bedömning av en svår och komplicerad situation, och göra det snabbt. Går det att tala den här personen till rätta? Kan jag lugnt men bestämt avlägsna honom? Eller verkar han på något sätt farlig? Beslut som fattas på några sekunder kan i dessa sammanhang få långtgående konsekvenser, vare sig man gör för lite eller för mycket.

Vad gäller situationen med den höggravida kvinnan och hennes barn säger Henrik Palmér på SL:s presstjänst att det onekligen verkar som att ”allt inte har gått rätt till” från ordningsvakternas sida. Två av dem har nu stängts av i väntan på noggrannare utredning. Och exakt vad som hände i fallet med den höggravida kvinnan återstår att se. 

Men den stora frågan framöver kommer inte vara huruvida enskilda vakter gjort rätt eller fel, utan vilka krav som ställs på ett skrå som under många år kommer att få en allt viktigare roll i sviterna av den svenska polisens kris.

En inte bara rimlig utan nödvändig åtgärd vore att förlänga och fördjupa de blivande ordningsvakternas utbildning. Det är inte rimligt att de ska tvingas utföra i praktiken polisärt arbete med bara två veckors yrkesskolning i bagaget.  

Den erfarne publicisten och ämbetsmannen Mats Svegfors föreslog i somras i en kolumn på DN:s ledarsida att den ordinarie polisen skulle kunna avlastas genom att "kvalificerade ordningsvakter" förvandlades till ”kommunala ordningspoliser” av den typ som finns i många europeiska länder.

 Och varför inte? Dags för ett ingripande från ansvariga myndigheter och politiker.