Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Osäker omvärld ställer höga krav på ny regering

Försvaret behöver mer pengar.
Försvaret behöver mer pengar. Foto: Anders Wiklund/TT

DN 12/9 2018. Nästa svenska statsminister måste prioritera försvaret, fördjupa EU-engagemanget och stärka banden till Nato och USA. Det utesluter Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som regeringsunderlag. 

På tisdagen inledde Ryssland sin största militärövning sedan kalla kriget. Under flera dagar är tusentals soldater, stridsvagnar och flygplan inbegripna i avancerade manövrar. 

Vad som gör det hela speciellt är att även kineserna deltar. Stora ryska övningar i Sibirien riktade sig tidigare främst mot grannen söder om gränsen. Men nu fördjupar Moskva och Peking i stället sitt strategiska samarbete. 

Man ska inte dra för stora växlar de praktiska konsekvenserna av de gemensamma krigslekarna. Men symbolvärdet är stort. Auktoritära ledare och stater befinner sig på global frammarsch. Var för sig och tillsammans tar Ryssland och Kina större plats.

Mot den här bakgrunden av auktoritär renässans gick Sverige i söndags till val. Mot den bakgrunden ska nu en ny regering formeras.

Även i det demokratiska väst stärks antiliberala krafter. I Washington har den fria världens ledare tillfälligt abdikerat från sin position. Inom EU skapar högerpopulister som Ungerns Viktor Orbán spänningar.

Mot den här bakgrunden av auktoritär renässans gick Sverige i söndags till val. Mot den bakgrunden ska nu en ny regering formeras. 

Det parlamentariska läget präglas som bekant av låsningar. Det kommer att bli svårt och ta tid att få en ny statsminister på plats. Viktigast är dock ytterst inte namnet på den nya regeringschefen, utan den politiska inriktning denna klarar av att leverera. Och inget område är viktigare än det som rör säkerhets- och försvarspolitik.

Det osäkra världsläget ställer tydliga krav på nästa regering. 

Framför allt måste den vila på en riksdagsmajoritet som är helt på det klara med vilka som är Sveriges vänner. 

Europaprojektet har i drygt ett halvsekel bidragit till fred och tillväxt. Nu utgör EU det enskilt viktigaste redskapet för att motverka klimatförändringarna. För den exportberoende svenska ekonomin är medlemskapet ovärderligt. 

Sverige borde också gå med i Nato. Men om Socialdemokraterna insisterar på att blockera ett inträde bör vi fortsätta att utveckla det militära samarbetet med försvarsalliansen och USA. Donald Trump till trots, Washington utgör fortfarande en garant för fred och frihet i Europa. 

De internationella orosmolnen innebär dessutom att en ny regering måste klara av att fullfölja upprustningen av försvaret. 

Efter kalla krigets slut sjönk anslagen dramatiskt, från 2,5 procent av BNP 1991 till 1,2 procent 2008. Rysslands invasion av Georgien borde ha varit en väckarklocka, men mer pengar blev det inte. Först efter annekteringen av Krim började politikerna på allvar skjuta till nya resurser.

Men fortfarande är försvarsutgifterna alldeles för låga. Försvarsbeslutet 2015 innebar högre anslag, men som andel av BNP har de faktiskt fortsatt att sjunka. På sikt måste de mer eller mindre fördubblas. Det gäller oavsett om vi går med i Nato – vars medlemmar är överens om att de ska ligga på 2 procent 2024 – eller inte. Utan hjälp från andra blir vår säkerhet inte billigare. 

Nästa svenska statsminister måste alltså ha förmågan att föra en ekonomisk politik som ger plats för stora utgiftsökningar i det försvarsbeslut som ska fattas 2020. Även om det kraftigt begränsar övrigt reformutrymme.

Det osäkra världsläget kräver att den regering som till slut kommer på plats klarar av att prioritera försvaret, fördjupa vårt EU-engagemang och stärka banden till Nato och USA. Det innebär att dess förmåga att driva igenom sin politik i riksdagen inte kan vila på Vänsterpartiet eller någon som är oförmögen att välja mellan Vladimir Putin och Emmanuel Macron.   

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.