Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

På jobbet företräder man inte bara sig själv

Symbolhandling.
Symbolhandling. Foto: Anders Wiklund/TT

DN 10/4 2018. Vissa övertygelser är svåra att kombinera med avlönat arbete i det moderna samhället. Det gäller både poliser som uttrycker sig rasistiskt, barnmorskor som vägrar abortrelaterad vård – och lärarvikarier som inte vill ta det motsatta könet i hand.

Att skaka hand kan betyda många saker. Donald Trump har exempelvis gjort sig känd för sin hårdhänthet – han drar bryskt motparten till sig och vägrar släppa. Varpå den andra förstås ser dum ut. Men inte lika dum som han själv, som på detta sätt försöker hävda sig och visa sin dominans.

Förutom en styrkeuppvisning kan handskakningen även ses som ett löfte. Att den inte gäller juridiskt blev Socialdemokraterna i Alby varse i dagarna. De reade ut bostäder mot att företaget i fråga bedyrade att det skulle ägna sig åt långsiktigt förvaltande. Tji fick de: Nu har hela klabbet sålts till riskkapitalister.

Nej, handskakningen är framför allt effektiv i en enda bemärkelse, nämligen som ett sätt att säga hej och visa sina goda intentioner. Detta sätt att hälsa är en uråldrig tradition – ja, redan de gamla grekerna – och var ett effektivt sätt att visa att man var obeväpnad, vänligt sinnad. 

Den hand som håller i en annan kan ju inte greppa efter en kniv eller ett svärd. Den öppna framsträckta handen blev också ett tecken på tillit, på att man tror att den som står framför en inte tänker passa på att snabbt greppa efter sitt vapen och döda en.

I denna ömsesidighet bygger man en relation. Och med tanke på detta är det inte heller svårt att begripa dem som känner sig förringade, ja rent förnedrade, när någon vägrar fatta deras utsträckta hand. 

Häromåret gjorde en miljöpartist stor skandal när det uppdagades att han vägrat ta några kvinnliga journalister i handen. Mindre uppmärksammat blev fallet med den man som inte ville skaka hand med kvinnor på det hvb-hem där han var anställd som timvikarie. Den gången kom Lunds tingsrätt fram till att det inte gick att bevisa varför han inte fick förlängt. 

Det rör sig om ett fåtal djupt troende som inte vill ta just personer av det motsatta könet i hand.

Nu har en kvinnlig lärarvikarie tagit sig ända upp i Arbetsdomstolen för att hävda sin rätt att slippa ta vissa personer i hand. Domen, som förväntas komma på onsdag, kan bli prejudicerande. Och situationen är sig lik: En person har stått där med en framsträckt hand, som en annan inte har velat fatta. Till skillnad från vad somliga vill göra gällande beror inte detta på att olika kulturer har olika sätt att hälsa, för muslimer – som det i det här fallet handlar om – hälsar inte annorlunda än några andra. 

Det rör sig om ett fåtal djupt troende som inte vill ta just personer av det motsatta könet i hand. Den motviljan delar de med andra ortodoxa troende inom många andra religioner. Och de har givetvis all rätt i världen att blåvägra det de inte vill. Ingen ska behöva ta någon annan i hand, sådant har ingen rätt att tvinga dem till. I teorin alltså.

I praktiken kan det uppstå situationer där en person med en uppsättning hårdnackade övertygelser kan tvingas välja mellan denna föreställningsvärld och att ha ett vanligt avlönat jobb i det moderna, jämställda samhället. 

Detta gäller poliser som uttrycker sig rasistiskt – de bör definitivt inte befordras till chefer utan snarare omplaceras eller avskedas. Det gäller djupt troende kristna barnmorskor som vägrar att medverka i abortrelaterad vård, trots att det ingår i arbetsuppgifterna. Och det gäller utan tvekan kvinnliga lärarvikarier som vägrar skaka hand med män, som inte förstår att de i denna situation inte representerar sig själva utan en institution.

Det är ett missförstånd att denna lärarvikarie skulle ha blivit diskriminerad för sin tro. Tvärtom. Det är hon som diskriminerar när hon vägrar att behandla alla lika, oavsett kön.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.