Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-20 13:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/partierna-har-gjort-usas-hogsta-domstol-till-forstapriset-i-kulturkriget/

Ledare

Partierna har gjort USA:s högsta domstol till förstapriset i kulturkriget

Ruth Bader Ginsburgs kista vid högsta domstolen i Washington.
Ruth Bader Ginsburgs kista vid högsta domstolen i Washington. Foto: Chine Nouvelle/SIPA/Shutterstock

DN 25/9 2020. Infekterad falsett präglar striden om USA:s högsta domstol. Vad som borde vara rättvisans beskyddare har tagits som gisslan av politiken.

USA-valet 2020

Dubbelmoralen är lika iögonfallande som upprörande. 2016 vägrade Republikanerna i senaten att ens förhöra Barack Obamas kandidat till Högsta domstolen, ty inga ledamöter borde godkännas under ett valår. Nu hävdar samma hedersknyfflar, med drygt fem veckor till valdagen, sin rätt att bums dunka igenom Donald Trumps förslag till ersättare för Ruth Bader Ginsburg. Hon var en av USA:s mest hyllade jurister och avled i förra veckan.

Vem som nomineras spelar föga roll. Presidenten antas hitta en pålitlig typ som garanterar konservativ majoritet i ett par decennier. Republikanernas argument är på intet sätt principiella, utan vilar på snöd makt. Trump, som inte ens vill garantera ett fredligt skifte i Vita huset om han förlorar, säger nu själv att han måste fylla den lediga platsen för att domstolen kan behöva avgöra tvister om valresultatet.

En republikansk bortförklaring är dessvärre relevant: Demokraterna skulle sannolikt agera likadant i motståndarnas ställe. Partierna har gjort Högsta domstolen till förstapriset i kulturkriget.

Det var aldrig meningen att göra domare till representanter för den president som lyft upp dem.

Rimligen borde andra insikter finnas i vågskålen. Om HD uppfattas som ohjälpligt partiskt, och dess sammansättning resultatet av politisk manipulation, kommer legitimiteten att brista. Saken lär dessutom mobilisera väljare från båda lägren, och vem som tjänar på det är osäkert.

Likväl vet Republikanerna att deras alternativ är att rösta igenom Trumps kandidat, eller leva med någon som demokraten Joe Biden lanserar i händelse av seger den 3 november.

Ett par republikaner tänker inte lyda partilinjen, men allt tyder på att Demokraterna är chanslösa. Det är delvis deras eget fel. Bidens parti började riva minoritetens skyddsvallar i senaten 2013, i frustration över att oppositionen ansågs sabotera utnämningar. 2017 skrotade Republikanerna i sin tur kravet på kvalificerad majoritet även för HD-ledamöter. Därmed öppnades vägen för Trumps ymniga handplockande av konservativa domare på olika nivåer.

Samtidigt är högsta domstolen inte den samling nickedockor de ibland utmålas som. Även Trumps nomineringar har hittills varit högst kvalificerade. Domstolen är ofta oberäknelig, och den konservative ordföranden John Roberts mån om prejudikat och kontinuitet.

Enklast för Demokraterna vore att vinna några val ibland, så att de får rätten att välja och vraka. Men ett sådant konstaterande understryker bara det grundläggande systemfelet.

Amerikanerna är med rätta stolta över sin 233 år gamla författning. Makten balanseras mellan presidenten, kongressen och rättsväsendet, och de tre ska ha tummen i ögat på varandra. Det var aldrig meningen att göra domare till representanter för den president som lyft upp dem. Avsikten var inte heller att USA:s riktning skulle avgöras av vilken 87-åring som råkar dö och när, eller att politiken ska leta efter unga jurister som lever länge.

I dag tycker alltför många ”liberaler” att endast liberaler borde kvala in i HD. Konservativa har för sin del fått för sig att livstidsdomare ska anförtros vidsträckta maktmedel som rätteligen borde ligga hos folkets valda företrädare.

Parlament sköter vanligen ruljangsen i andra västländer. Framgången må vara blandad, men idén sund. I USA bestämde till exempel HD 1973 att abort ingick i författningens skydd av rätten till privatliv, trots att frågan rimligen borde avgöras politiskt.

En tänkbar väg till en lägre konfliktnivå vore tidsbegränsade mandat för HD-domarna. Dessvärre tycks varken republikaner eller demokrater intresserade, trots att alla tjänar på en neutral rättsstat.

Domare rör sig inte i ett vakuum, alla har sin livssyn och verkar i sin tid. Men de ska sköta rättvisan och inte politiken.

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt