Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/per-svensson-den-svenska-moralen-ar-som-vanligt-hogtflygande/

Ledare

Per Svensson: Den svenska moralen är som vanligt högtflygande

Foto: Magnus Bard

Svenskarnas flygresande minskade under 2018. Men mycket tyder på att det mer handlade om varumärkesvård än om enskilda medborgares klimatomsorg. 

Per Svensson
Rätta artikel

Nyss var guldkort hos SAS lite av ett adelsbrev, ett bevis för att man på hög nivå gjorde sin plikt för företag och fosterland. Nu kommer vi att få se ett lämmeltåg av politiker och direktörer äntra nattågen med en vegansk wrap i ena handen och en flaska härtappat kranvatten i den andra.

Det svenska samhällets förmåga till klimatanpassning är imponerande.

Klart att folk som bara reser för att de måste ska ta tåget.

Dagens Nyheter rapporterade på torsdagen att det svenska flygresandet bromsade in under förra året. Förvånar inte. Alla vet ju att flygandet bidrar till klimatkrisen.

Antalet inrikesresenärer krympte med 3 procent. Men, och det borde förvåna, samtidigt ökade antalet utrikesresor med 2 procent. Ökningen var särskilt markant på de utomeuropeiska linjerna (9 procent). Och tyvärr är det just utrikesresorna som svarar för den absoluta lejonparten av svenska flygresenärers koldioxidutsläpp.

Den cyniskt lagde kan dra slutsatsen att 2018 års statistik snarare speglar svenska företags och myndigheters varumärkessensibilitet än svenskarnas iver att personligen göra en insats för klimatet. Inrikes reser man ofta i tjänsten, och det är arbetsgivaren som bestämmer om och hur man reser. Utrikes reser man gärna privat och man har själv bestämt att man är värd en värmevecka.

Till saken hör att det blivit allt billigare att unna sig det man anser sig vara värd. Tidningen Economist berättade nyligen (8/12) att priset på flygbiljetter halverades under perioden 1995 till 2014. Hårdare konkurrens och sjunkande bränslepriser drev enligt tidningen åren därpå ner priserna ytterligare, framför allt på Atlantlinjerna.

Hur hanterar man klimatmoralen när marknaden är så skoningslöst frestande? Kanske på det klassiska svenska sättet. Man brinner för att låta andra göra det rätta. Klart att folk som bara reser för att de måste ska ta tåget så att alla andra kan få flyga till solen.