Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-23 19:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/polen-och-ungern-maste-visa-att-de-vill-stanna-i-eu/

LEDARE

Ledare: Polen och Ungern måste visa att de vill stanna i EU

Viktor Orbán och Jaroslaw Kaczynski i Krakow 2016.
Viktor Orbán och Jaroslaw Kaczynski i Krakow 2016. Foto: Jarek Praszkiewicz/AP

DN 21/7 2021. EU-kommissionen hutar än en gång åt Polens och Ungerns auktoritära ledare. Men någon gång måste kraft sättas bakom orden.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Egentligen är det märkligt att EU ska behöva ta fram en årsredovisning av hur medlemsländerna förhåller sig till demokratiska principer. Det rör sig om vad som borde vara gemensamma, närmast självklara grundstenar.

När EU-kommissionen på tisdagen presenterade sin rapport blev det bara alltför tydligt hur stora problem unionen har. I första hand gäller det som vanligt de nationalkonservativa regeringarna i Polen och Ungern, men det finns mer att oroa sig för.

I Polen har rättssystemets oberoende undan för undan frätts sönder. Regeringspartiet PIS och landets starke man Jaroslaw Kaczynski har alltsedan valsegern 2015 inskränkt domstolarnas självständighet och stoppat in lojalister på nyckelposter.

EU-domstolen har precis beordrat Polen att skrota den disciplinnämnd som inrättats i högsta domstolen, med befogenhet att häva domares immunitet och straffa dem för beslut som misshagar regeringen. Den polska författningsdomstolen hävdar nu att landets egna lagar trumfar unionsrätten, vilket utmanar ett av EU:s fundament.

Det finns en mekanism som gör det möjligt att hålla inne pengarna, men Tyskland och andra stora länder såg till att utformningen blev luddig och sannolikt tandlös.

Lägg därtill att Polens styrande har gjort tv och radio till propagandainstrument, och bedriver ett fälttåg mot den fria pressen. Grundläggande medborgerliga rättigheter befinner sig under ett växande hot.

I Ungern pågår en liknande process. Premiärminister Viktor Orbán har också tagit kontroll över rättsapparaten, reducerat de självständiga medierna till en spillra och gjort om valregler för att gynna sig själv. Det senaste kapitlet är en skandalös lag som i praktiken tystar allt offentligt tal om homosexualitet och hbtq-frågor.

Kommissionens rapport är en katalog över polska och ungerska brott mot EU:s värderingar. Den varnar också för den korruption som breder ut sig. Sedan länge har det varit uppenbart hur Viktor Orbáns kompisar skor sig på systemet. I det avseendet är även medlemsstater som Bulgarien och Rumänien förfärande exempel.

Dessvärre sätter EU-kommissionen indirekt fingret på sin egen hittillsvarande oförmåga. Det är inga nya omständigheter som avslöjas.

Inför EU:s östutvidgning i början av 2000-talet ställdes hårda krav på politisk och ekonomisk anpassning i de nya medlemsländerna. När de väl var inne blev det svårare. Artikel 7 i EU:s fördrag ger visserligen utrymme för att dra in rösträtten för den som bryter mot rättsstatliga principer, men Polen och Ungern kan skydda varandra med sitt veto.

Den väldiga återhämtningsfond på 750 miljarder euro som ska hjälpa till att få i gång ekonomierna efter coronapandemin kan också användas för att ställa villkor – i teorin. Polen har begärt 24 och Ungern 7 miljarder. Det finns en mekanism som gör det möjligt att hålla inne pengarna, men Tyskland och andra stora länder såg till att utformningen blev luddig och sannolikt tandlös.

Ett annat dilemma är att den tyska och franska författningsdomstolen också har ifrågasatt EU-domstolens överhöghet. Fallet Polen är dock av en helt annan dimension, eftersom motivet där snarare är politiskt än juridiskt.

EU går en balansgång mellan ekonomi, sammanhållning och vad som är praktiskt genomförbart. Att försöka sparka ut Polen och Ungern ur unionen skulle sätta den historiska östutvidgningen i fara, och straffa den stora majoritet av medborgarna som vill stanna kvar. Försvarsalliansen Nato skulle ta skada.

Men samtidigt kan EU inte hysa länder som trampar på fundamentala principer och mänskliga rättigheter. När övertalning inte fungerar måste ekonomiska påtryckningsmedel användas. En demokratisk klubb betyder medlemsförmåner, men också oavvisliga förpliktelser.

Ämnen i artikeln

Demokrati
Ungern
Polen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt